Jesajabloggen

Hem » böcker

Category Archives: böcker

En teologisk bok till…

Revolutionerande forskningsverktyg

Credit: Aren

Vart tog förbundsarken vägen?

I samlingsvolymen Temple and Worship in Biblical Israel, diskuterar bokens redaktör John Day i en artikel vart förbundsarken tog vägen. Denna fråga har genom tiderna engagerat människor nästan lika mycket som sökandet efter Heliga Gralen. Båda föremålen har som bekant varit ämne för film och litteratur i alla möjliga varianter. Vad är egentligen fakta, är bevisen hållbara för kritisk granskning? Detta är John Days frågor när han som bibelforskare tar itu med frågan, ”Whatever Happened to the Ark of the Covenant?”

John Day har författat enligt min mening en mycket intressant och informativ artikel. Han förklarar inledningsvis att han inte känner till någon uttömmande aktuell studium om förbundsarkens öde från ett kritiskt forskningsperspektiv. Det är alltså Days ambition att i sin artikel ge läsaren åtminstone en kritisk översikt över detta ämne.

De olika synsätten och teorierna, som härstammar från antika judendomen fram till modern tid, är presenterade i Days artikel i form av en kronologisk översikt, där han börjar med den tidigaste teorin och avsluta med den senaste. Totalt beskriver och analyserar Day 12 olika teorier som är mer eller mindre spekulativa. Här följer de i den ordning som Day presenterar dem:

1. Ark hidden on Mt Gerizim in the Time of Eli or Moses
2. Ark Taken to Ethiopia in the Time of Solomon
3. Ark Removed by [pharaoh] Shishak
4. Ark Removed by Deliberate Internal Action soon after the Disruption of the United Monarchy
5. Ark Removed by Jehoash [king of Israel, c 802–782 BCE]
6. Ark Removed by Ahaz [king of Judah]
7. Ark Removed by Hezekiah [king of Judah]
8. Ark Removed by Manasseh [king of Judah]
9. Ark Removed or Hidden by Josiah [king of Judah]
10. Ark Hidden by Jeremiah [OT prophet]
11. Ark Carried Away by the Babylonians under Nebuchadrezzar
12. Ark Destroyed by the Babylonians under Nebuchadrezzar

Days slutsats är att det saknas hållbara bevis för de elva första teorierna. Bevisen är mest hållbara i förslaget att förbundsarken försvann kring exilen, att den troligtvis förstördes tillsammans med templet 586 f Kr.

Den tolfte teorin och det förslag som enligt Day är mest troligt, är i för sig det minst spännande sett från ”Hollywood” horisonten. Då finns det inte längre något att fantisera kring, inget exotiskt eller mystik kvar, inget äventyr som väntar, och ingen sensationell arkeologisk gåta att knäcka. Förbundsarken är bara borta för gott. Men även om den är förlorad, är inte bibelteologin kring förbundsarken det – vad bibeltexterna säger om Guds sätt att relatera till Guds folk, vad vi kan lära om arkens funktion i förhållande till gudstjänsten, hur Gud tillbads under Gamla testamentets tid, och vad för slags förebild den var enligt Nya testamentet.

Källhänvisning: Day, John. “Whatever Happened to the Ark of the Covenant?” Pages 250–70 in Temple and Worship in Biblical Israel. Edited by John Day. Oxford Old Testament Seminar. London; New York: T & T Clark, 2007.

Världens vackraste bibliotek

Strahov Theological Hall - Original Baroque Cabinet

I min barndoms- och tonårstid var jag aldrig speciellt arbetsvillig. Jag läste hellre böcker… och spelade golf. Mina värderingar i vuxenålder har förändrats, men fortfarande finns ett speciellt förhållande kvar till boken som källa till kunskap. Därför kommer en speciell positiv känsla över mig, och ibland nästa på ett svindlande sätt, när jag besöker bibliotek. Så mycket att läsa och aldrig tillräckligt med tid för att hinna med.

Därför fann jag denna hemsida speciellt intressant, eller snarare fascinerande och överväldigande, vars skapare har samlat ihop en hel serie bilder på ”världens vackraste bibliotek”. Vad som är vackert kan vara väldigt subjektivt, men oavsett smak är bilderna som sagt överväldigande. Inte minst läsarkommentarerna vittnar om det, som i denna lässtund är uppe i 805 st! Flera gamla teologiska bibliotek finns representerade i listan, och även ett par svenska bibliotek. Men listan verkar inte ordnad i någon slags rangordning. Varje bibliotek har sin skönhet och historia. Det fantastiska är att de är bevarade.

Jag taggar sidan och hoppas att en dag få besöka några av dessa rum. Tipset på ”världens vackraste bibliotek” fick jag från den oförtröttlige Ben Meyers. Utöver tipset och ett par länkar till, presenterar han också på sin blogg 12 teser om bibliotek. Läsvärt.

Mot gryning och dag

Elie Wiesels nobelpristal (1986) avslutar den gripande och mardrömsliknande vittnesbörden om upplevelserna i nazismens koncentrationsläger: transporterna, sorterandet, svälten, arbetet, mördandet… ett ord NIGHT!

Näst sista stycket i talet lyder: ”Our lives no longer belong to us alone: they belong to all those who needs us desperately.” (120)
Ett av de stora uppdragen i individualismens tidsålder att ständigt utmana glömskan.

Det skrivna ordets betydelse

Slutreflektion i den ursprungliga jiddisch versionen av Elie Wiesels Night:

I am not so naïve as to believe that this slim volume will change the course of history or shake the conscience of the world. Books no longer have the power they once did. Those who kept silent yesterday will remain silent tomorrow. (xiii)

Vilken är den bästa bibelkommentaren?

Regelbundet frågar studenter om jag kan rekommendera någon bibelkommentarserie. Mitt svar är att inte investera i en hel serie, då varje serie är ojämn i kvalite. De bästa bibelkommentarerna finner du i olika serie, inte i en enda serie. Här är några enkla riktlinjer för inköp av kommentarer:

1. Undersök innan du köper en kommentar. Läs recensioner och fråga någon som du vet är någorlunda insatt i utbudet.

2. Köp inte alla kommentar du vill ha på en gång. Köp istället en eller två kommentar i taget för en specifik bibelbok du studerar. Risken är att du annars fyller din hylla med tjocka volumer som du aldrig kommer runt att använda.

3. Bibelkommentarer är ofta ganska dyra volymer, vilket också är en anledning att inte rusa iväg och köpa första bästa kommentar man hittar. Välj alltså det bästa efter noggrann undersökning.

4. Tänk på att kommentarer och kommentarserier speglar olika traditioner, alltfrån konservativt till liberalteologiskt, från lutherskt/protestantiskt till katolskt/ortodoxt. Alla dessa bakgrunder fyller en funktion, men kanske inte alltid värda att lägga dyra pengar på. Det beror helt på hur djupt du vill gå och hur många olika tolkningssätt du har vill ha tillgång till.

5. Sedan måste du fundera över om det är uppbyggelsekommentarer eller kritiska kommentarer du vill ha. Skillnanden mellan uppbyggelse och kritiskt är inte hur konservativ eller liberal en kommentar är, utan mer i vilken grad en kommentar jobbar med grundspråk, alternativa tolkningsmodeller och problematiseringar.

6. När du börjar söka efter en kommentar är det bra att känna till att ingen ensam person har under ett liv hunnit läsa igenom alla kommentarer som har plublicerats. Utbudet är ofantligt. Men det finns literatur och hemsidor som vill hjälp den som söker. Här några länkar till hemsidor:

Logos product guide
BestCommentary.com
Annotated Old Testament Bibliography – 2009
New Testament Exegesis Bibliography – 2009
Review of Biblical Literature

Ni som i huvudsak är intresserade av Nya testamentet får naturligtvis inte missa The New Testament Gateway. Sedan har Tyndale House och Yale University Divinity School ett omfattande länkbibliotek för bibelstudier och forskning. För Gt forskare är denna bibliografi mycket imponerande: Old Testament Basic Bibliography.

Fler tips på hur man hittar bra bibelkommentarer är välkomna. Det är bara att lämna en kommentar så uppdaterar jag detta inlägg.

Uppdatering av boktips:

D A Carsons ”New testament Commentary Survey” 6th ed
T Longman III:s ”Old Testament Survey” 4th ed
LO Eriksson, ”Hur hittar jag en bra bibelkommentar?”, Ingång (Johannelunds teologiska skriftserie 2001:1-2)

Christ, History and Apocalyptic

Christ, History and Apocalyptic av Nathan R. Kerr (SCM/Cascade, 2008) verkar vara en mycket intressant bok, speciellt som den handlar om apokalyptik och kristen mission.

Du kan läsa mer om boken på Faith and Theology (Ben Myers har även utsett av boken till den bästa engelska teologiska boken 2008) och Inhabitation Dei (Halden har lagt ut en länk till Church and Postmodern Culture, där boken skall vridas och vändas sex veckor framåt).

Kerrs bok verkar redan vara tillfälligt slut hos leverantören enligt Adlibris, men jag hoppas snart kunna köpa in den för PTS bibliotek… så att jag själv kan läsa den 🙂

Exegetiska dagen 2008 – ett trendbrott?

Svenska exegetiska sällskapet hade sin årliga samling den 29/9. Temat detta år var ”Vägar till Jesus – minnesbilder och muntlig tradition. Temat drog mycket folk, ovanligt mycket tydligen enligt en kommentar som jag fick från en kvinnan som satt bakom mig. Salen i Uppsala universitetshus, som nyttjades, var välfylld – kanske upp emot ett hundratal personer var närvarande.

Bland annat från Örebro gick fem fyllda bilar mot Stockholm tidigt måndagmorgon. Vad som drog var säkert de tre mycket kända huvudtalarna: James D. Dunn, Richard Bauckham och Samuel Byrskog. Alla tre världsnamn inom Jesuforskningen och nytestamentlig teologi.

Från Finland kom åtminstone två Jesusforskare, en av dessa var min gode vän Vesa Ollilainen som disputerade den 26 maj 2008 med avhandlingen ”Jesus and the Parable of the Prodigal Son.” Vesa har sammanfattat dagen och föreläsningarna på sin blogg här, rekommenderad läsning. Under lunchrasten fick jag tillfälle att bland annat visa mina finska vänner och Josef Forsling runt i PTS lokaler i Uppsala.

Med posten kom också häromdagen Svenska Exegetiska Årsbok 73-2008. Innehållet är föreläsningarna från Exegetiska dagen 2007, det vill säga ”Qumranfynden 60 år”, övriga artiklar och recensioner. Nästa års exegetiska årsbok kommer bland annat innehålla årets föreläsningar om Jesusforskningen.

Exegetiska dagen och Svenska exegetiska sällskapet är numera en samarbetsorganisation mellan Lunds och Uppsalas teologiska fakulteter. Även om dagen ofta är präglad av akademisk teologi som kan upplevas som abstrakt och oanvändbar för den vanlige bibelläsaren, fyller den ändå en viktig funktion i vårt land. Det exegetiska ämnet är nämligen hotat på våra statliga institutioner, och exegetiska dagen håller intresset för ämnet vid liv.

Med tanke på de inbjudna föreläsarna i årets Exegetiska dag, var de speciellt intressanta för oss som bekänner sig till den historiske Jesus i evangelierna. Med tanke på kvalitén på föreläsarna, den ordentliga uppslutningen av åhörare, och en livlig panelldiskussion under eftermiddagen, kan man hoppas på ett trendbrott för det exegetiska ämnet i Sverige.

Som sagt, läs gärna Vesa Ollilainens sammanfattning, som själv är en skicklig Jesusforskare. Exegetiska dagen 2009 kommer förhoppningsvis bli lika intressant. Då är det Pentateuken (de 5 Moseböckerna) som skall behandlas.

Vilken Jesus ska jag tro på?

Libris Förlag har publicerat en ny bok av Lee Strobel – Vilken Jesus ska jag tro på?: En reporters kritiska granskning av de nya Jesusbilderna. Jag har varit involverad i faktagranskningen av denna bok när den översattes till svenska och kan rekommendera den.

Boken består av en rad intervjuer med kända bibelforskare, och diskussionen handlar om den kritiska forskningen om den historiske Jesus och ”nya upptäckter”, med speciellt fokus på den bild av Jesus som evangelierna presenterar.

Några av intervjuerna är riktigt bra, som exempelvis med Daniel B. Wallace och Michael Licona. Intervjun med Craig A. Evans är också bra även om jag ogillar den sakarsm och förlöjligande av motståndarsidan som ibland tränger fram i den intervjun. Sånt är onödigt och svårt att ta på allvar.