HOS Green

Hem » böcker

Kategoriarkiv: böcker

Holding the book in my hand!

At last I am holding the book in my hand, the book with my article ”Jerusalem as the Centre of Blessing in Isaiah 65–66 and 1 Enoch.” The volume is described in the following way:

Understanding the Spiritual Meaning of Jerusalem in Three Abrahamic Religions analyzes the historical, social and theological factors which have resulted in Jerusalem being considered a holy place in Judaism, Christianity, and Islam. It also surveys the transmission of the religious traditions related to Jerusalem. This volume centralizes both the biblical background of Jerusalem’s pivotal role as holy place and its later development in religious writings; the biblical imagery has been adapted, rewritten and modified in Second Temple Jewish writings, the New Testament, patristic and Jewish literature, and Islamic traditions. Thus, all three monotheistic religions have influenced the multifaceted, interpretive traditions which help to understand the current religious and political position of Jerusalem in the three main Abrahamic faiths.

My article is part of my PhD-studies and the editor of the book, professor Antti Laato, is my supervisor.

Nypublicerad artikel

Efter en lång väntan har jag fått en artikel publicerad i en antologi, som är baserad på en del av min uppkommande doktorsavhandling. Publiceringen sker via Brill, som i min värld är ett mycket statusfyllt förlag. Som ni ser ovan är bokens titel Understanding the Spiritual Meaning of Jerusalem in Three Abrahamic Religions, och artikelns titel är ”Jerusalem as the Centre of Blessing in Isaiah 65–66 and 1 Enoch 26:1–2.” Boken ingår bokserien ”Studies on the Children of Abraham, volyme: 6.”

Ni kan läsa mer om boken här, och ett stort tack till min professor och handledare Antti Laato som gjort detta möjligt. Publiceringen skedde den 5 aug, 2019.

Uppdatering: Boken har nu uppmärksammats av Jim Davila och av J.David Stark.

Sommarläsning: Bin och människor

På vår tomt har vi sedan ett par år tillbaka två bisamhällen, och denna sommar har vi tagit över dem helt. Numera är jag biodlare tillsammans med min yngste son… eller ännu bättre, vi är biskötare i en tid när pollinerande insekter är hotade av gifter och mänsklig exploatering av skapelsen. Sedan tar vi visserligen hand om honungen, men ser till att våra bin har mat för att överleva vintern. På det viset kan bin och och människan samspela med varandra.

Foto: Stefan Green

Jag läser inte bara böcker om teologi, men annat också som fascinerar mig. En sådan bok är Lotte Möllers Bin och människor: Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker, utgiven av Norstedts.

Boken har två delar. Den första delen består av en slags dagbok med minnen från ett biår, från Januari till December. Varje kapitel, eller månad, följs också av olika teman kring bi- och biodlingshistoria. Även om man inte är biskötare, är denna del både bildande och rolig att läsa.

Den andra delen av boken handlar om nuet och binas framtid. Kommer de att överleva? Kort sagt, denna del består av olika rapporter från biodlarvärlden. Låter tråkigt? Faktiskt inte. Vi människor är beroende av bin, och andra pollinerande insekter, för vår mat. Lotte Möllers bok är både bildande och underhållande att läsa… och rikt illustrerad också. En perfekt sommarläsning i hängmattan när det surrar bland blommor och träd.

Tips: Jag skrev 2007 ett inlägg på denna blog om en arkeologisk upptäckt som visar att löfteslandet Israel i Gamla Testamentet verkligen var ett land som flödade av honung och mjölk… åtminstone det senare: https://hosgreen.com/2007/09/19/ett-land-som-flodar-av-mjolk-och-honung/

En teologisk bok till…

Revolutionerande forskningsverktyg

Credit: Aren

Vart tog förbundsarken vägen?

I samlingsvolymen Temple and Worship in Biblical Israel, diskuterar bokens redaktör John Day i en artikel vart förbundsarken tog vägen. Denna fråga har genom tiderna engagerat människor nästan lika mycket som sökandet efter Heliga Gralen. Båda föremålen har som bekant varit ämne för film och litteratur i alla möjliga varianter. Vad är egentligen fakta, är bevisen hållbara för kritisk granskning? Detta är John Days frågor när han som bibelforskare tar itu med frågan, ”Whatever Happened to the Ark of the Covenant?”

John Day har författat enligt min mening en mycket intressant och informativ artikel. Han förklarar inledningsvis att han inte känner till någon uttömmande aktuell studium om förbundsarkens öde från ett kritiskt forskningsperspektiv. Det är alltså Days ambition att i sin artikel ge läsaren åtminstone en kritisk översikt över detta ämne.

De olika synsätten och teorierna, som härstammar från antika judendomen fram till modern tid, är presenterade i Days artikel i form av en kronologisk översikt, där han börjar med den tidigaste teorin och avsluta med den senaste. Totalt beskriver och analyserar Day 12 olika teorier som är mer eller mindre spekulativa. Här följer de i den ordning som Day presenterar dem:

1. Ark hidden on Mt Gerizim in the Time of Eli or Moses
2. Ark Taken to Ethiopia in the Time of Solomon
3. Ark Removed by [pharaoh] Shishak
4. Ark Removed by Deliberate Internal Action soon after the Disruption of the United Monarchy
5. Ark Removed by Jehoash [king of Israel, c 802–782 BCE]
6. Ark Removed by Ahaz [king of Judah]
7. Ark Removed by Hezekiah [king of Judah]
8. Ark Removed by Manasseh [king of Judah]
9. Ark Removed or Hidden by Josiah [king of Judah]
10. Ark Hidden by Jeremiah [OT prophet]
11. Ark Carried Away by the Babylonians under Nebuchadrezzar
12. Ark Destroyed by the Babylonians under Nebuchadrezzar

Days slutsats är att det saknas hållbara bevis för de elva första teorierna. Bevisen är mest hållbara i förslaget att förbundsarken försvann kring exilen, att den troligtvis förstördes tillsammans med templet 586 f Kr.

Den tolfte teorin och det förslag som enligt Day är mest troligt, är i för sig det minst spännande sett från ”Hollywood” horisonten. Då finns det inte längre något att fantisera kring, inget exotiskt eller mystik kvar, inget äventyr som väntar, och ingen sensationell arkeologisk gåta att knäcka. Förbundsarken är bara borta för gott. Men även om den är förlorad, är inte bibelteologin kring förbundsarken det – vad bibeltexterna säger om Guds sätt att relatera till Guds folk, vad vi kan lära om arkens funktion i förhållande till gudstjänsten, hur Gud tillbads under Gamla testamentets tid, och vad för slags förebild den var enligt Nya testamentet.

Källhänvisning: Day, John. “Whatever Happened to the Ark of the Covenant?” Pages 250–70 in Temple and Worship in Biblical Israel. Edited by John Day. Oxford Old Testament Seminar. London; New York: T & T Clark, 2007.

Världens vackraste bibliotek

Strahov Theological Hall - Original Baroque Cabinet

I min barndoms- och tonårstid var jag aldrig speciellt arbetsvillig. Jag läste hellre böcker… och spelade golf. Mina värderingar i vuxenålder har förändrats, men fortfarande finns ett speciellt förhållande kvar till boken som källa till kunskap. Därför kommer en speciell positiv känsla över mig, och ibland nästa på ett svindlande sätt, när jag besöker bibliotek. Så mycket att läsa och aldrig tillräckligt med tid för att hinna med.

Därför fann jag denna hemsida speciellt intressant, eller snarare fascinerande och överväldigande, vars skapare har samlat ihop en hel serie bilder på ”världens vackraste bibliotek”. Vad som är vackert kan vara väldigt subjektivt, men oavsett smak är bilderna som sagt överväldigande. Inte minst läsarkommentarerna vittnar om det, som i denna lässtund är uppe i 805 st! Flera gamla teologiska bibliotek finns representerade i listan, och även ett par svenska bibliotek. Men listan verkar inte ordnad i någon slags rangordning. Varje bibliotek har sin skönhet och historia. Det fantastiska är att de är bevarade.

Jag taggar sidan och hoppas att en dag få besöka några av dessa rum. Tipset på ”världens vackraste bibliotek” fick jag från den oförtröttlige Ben Meyers. Utöver tipset och ett par länkar till, presenterar han också på sin blogg 12 teser om bibliotek. Läsvärt.

Mot gryning och dag

Elie Wiesels nobelpristal (1986) avslutar den gripande och mardrömsliknande vittnesbörden om upplevelserna i nazismens koncentrationsläger: transporterna, sorterandet, svälten, arbetet, mördandet… ett ord NIGHT!

Näst sista stycket i talet lyder: ”Our lives no longer belong to us alone: they belong to all those who needs us desperately.” (120)
Ett av de stora uppdragen i individualismens tidsålder att ständigt utmana glömskan.

Det skrivna ordets betydelse

Slutreflektion i den ursprungliga jiddisch versionen av Elie Wiesels Night:

I am not so naïve as to believe that this slim volume will change the course of history or shake the conscience of the world. Books no longer have the power they once did. Those who kept silent yesterday will remain silent tomorrow. (xiii)

Vilken är den bästa bibelkommentaren?

Regelbundet frågar studenter om jag kan rekommendera någon bibelkommentarserie. Mitt svar är att inte investera i en hel serie, då varje serie är ojämn i kvalite. De bästa bibelkommentarerna finner du i olika serie, inte i en enda serie. Här är några enkla riktlinjer för inköp av kommentarer:

1. Undersök innan du köper en kommentar. Läs recensioner och fråga någon som du vet är någorlunda insatt i utbudet.

2. Köp inte alla kommentar du vill ha på en gång. Köp istället en eller två kommentar i taget för en specifik bibelbok du studerar. Risken är att du annars fyller din hylla med tjocka volumer som du aldrig kommer runt att använda.

3. Bibelkommentarer är ofta ganska dyra volymer, vilket också är en anledning att inte rusa iväg och köpa första bästa kommentar man hittar. Välj alltså det bästa efter noggrann undersökning.

4. Tänk på att kommentarer och kommentarserier speglar olika traditioner, alltfrån konservativt till liberalteologiskt, från lutherskt/protestantiskt till katolskt/ortodoxt. Alla dessa bakgrunder fyller en funktion, men kanske inte alltid värda att lägga dyra pengar på. Det beror helt på hur djupt du vill gå och hur många olika tolkningssätt du har vill ha tillgång till.

5. Sedan måste du fundera över om det är uppbyggelsekommentarer eller kritiska kommentarer du vill ha. Skillnanden mellan uppbyggelse och kritiskt är inte hur konservativ eller liberal en kommentar är, utan mer i vilken grad en kommentar jobbar med grundspråk, alternativa tolkningsmodeller och problematiseringar.

6. När du börjar söka efter en kommentar är det bra att känna till att ingen ensam person har under ett liv hunnit läsa igenom alla kommentarer som har plublicerats. Utbudet är ofantligt. Men det finns literatur och hemsidor som vill hjälp den som söker. Här några länkar till hemsidor:

Logos product guide
BestCommentary.com
Annotated Old Testament Bibliography – 2009
New Testament Exegesis Bibliography – 2009
Review of Biblical Literature

Ni som i huvudsak är intresserade av Nya testamentet får naturligtvis inte missa The New Testament Gateway. Sedan har Tyndale House och Yale University Divinity School ett omfattande länkbibliotek för bibelstudier och forskning. För Gt forskare är denna bibliografi mycket imponerande: Old Testament Basic Bibliography.

Fler tips på hur man hittar bra bibelkommentarer är välkomna. Det är bara att lämna en kommentar så uppdaterar jag detta inlägg.

Uppdatering av boktips:

D A Carsons ”New testament Commentary Survey” 6th ed
T Longman III:s ”Old Testament Survey” 4th ed
LO Eriksson, ”Hur hittar jag en bra bibelkommentar?”, Ingång (Johannelunds teologiska skriftserie 2001:1-2)