Hem » Kristendomen
Kategoriarkiv: Kristendomen
Den gyllene regeln
AI redigerad bild
”Allt vad ni därför vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” (Matteusevangeliet 7:12)
Finns det någon väg ut ur de konflikter som präglar vår värld – när de uppstår i våra personliga relationer, men också på den globala arenan? Vad kan egentligen skapa ett lugn och en varaktig fred? Det är svåra frågor som ständigt återkommer. Vem längtar inte efter frid i sitt eget liv, i sina relationer och i världen som helhet?
I Bibeln möter vi en grundläggande etisk vägledning för hur vi människor är kallade att möta varandra. Det är en princip som återkommer i många tider och kulturer, och som enligt kristen tron har sin källa i Gud själv – himlens och jordens Skapare. Principen är enkel, men krävande: att försöka sätta sig i den andres situation, att se världen också genom någon annans ögon, inte bara sina egna.
Denna tanke är så grundläggande att den finns formulerad i ett trettiotal religioner och filosofiska traditioner – ofta långt före Jesu tid. Konfucius skrev redan omkring 500 f.Kr.:
”Gör inte mot andra vad du inte vill att de gör mot dig.”
Liknande formuleringar möter oss i hinduismens och jainismens skrifter, i buddhismen och i den fornpersiska zoroastrismen. Även grekiska filosofer som Sokrates och Aristoteles talade om rättvisa, respekt och medkänsla – om att värdera andra lika högt som sig själv. Inom stoicismen betonades förståelse för andra människor och att leva i harmoni med både samhället och naturen.
När Jesus uttalar den så kallade gyllene regeln i bergspredikan knyter han an till denna breda mänskliga erfarenhet. Samtidigt placerar han denne etiska grundsats tydligt i den bibliska traditionen, genom att kopplar den till kärleksbudet i Gamla testamentet:
”Du skall älska din nästa som dig själv” (3 Moseboken 19:18).
Den judiske läraren Hillel, verksam strax före Jesu tid, formulerade samma tanke i negativ form:
”Det som är dig förhatligt, gör inte mot din nästa. Det är hela lagen – resten är förklaring.”
Vad är det då som är särskilt med Jesu undervisning, om principen redan fanns? För det första är Jesus själv, enligt kristen tro Guds Son, den yttersta förebilden i hur regeln levs ut. Aposteln Paulus beskriver detta i Filipperbrevet 2:6–8:
”Han [Jesus] ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors.”
Strax innan uppmanar Paulus de kristna att leva på ett sätt som tydligt anknyter till den gyllene regeln och dess källa (Fil 2:2–5):
”Lev i samma [Kristi] kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.”
I sin bergspredikan (Matt 5–7) placerar Jesus den gyllene regeln i ett större och mer utmanande sammanhang. Han undervisar om himmelrikets – Guds rikes – närvaro, rättfärdighet och utmaning, ett rike som inte är bundet till en geografisk plats. I stället är riket närvarande där människor tar emot Jesus som Herre och Frälsare, eller som Jesus själv säger i Lukasevangeliet 17:20–21:
”Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.”
Himmelrikets rättfärdighet kännetecknas av kärlek till fienden och bön för dem som förföljer oss (Matt 5:43–48). Som Jesus redan säger i Matt 5:7:
”Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet.”
Mot denna bakgrund fungerar den gyllene regeln i Matt 7:12 som en sammanfattning av Jesu undervisning om rättfärdighet i bergspredikan (5:17–7:11). Genom den inledande frasen ”Allt vad ni därför vill […]”, knyts den särskilt till orden om bönen i 7:7–11: den Gud som ger goda gåvor åt dem som ber, kallar också sina barn att ge gott åt andra människor. Guds generositet blir därmed källan till den generositet som regeln uttrycker.
Det Jesus gör är att visa livets väg. Johannesevangeliet vittnar om att han själv är denna väg (Joh 14:6). Bergspredikan visar att det handlar om en relation – både till andra människor (Matt 5:21–48) och till Gud (Matt 6:1–7:11) – där Guds vilja får forma våra liv. Till skillnad från många tidigare formuleringar uttrycker Jesus gyllene regeln positivt. Det handlar inte bara om att avstå från att orsaka ont, utan om att aktivt göra gott: att göra för andra.
Men att göra det som du vill att andra i sin tur ska göra för dig är inte riktigt vad Jesus säger. I stället handlar det om att osjälviskt göra för andra det som de borde göra mot dig – en kärlek som hämtar sitt mått från Guds egen trofasthet. Det är på detta sätt som ”vad lagen och profeterna säger” uppfylls, och det är så ett människoliv svarar mot Guds rikes rättfärdighet.
Det är lätt att avfärda den gyllene regeln som alltför enkel och naiv som lösning på polariserande konflikter, maktspråk och misstro. Men i kristen tro är den inte bara klok livsvisdom. Den uttrycker ett liv format av Guds kärlek – av den omsorg och medkänsla Gud genom sin Son har visat mänskligheten och som vi är kallade att föra vidare i relationen till andra.
Bloggtips och konvertering
Det har varit en mycket händelsefull vecka för mig och min familj. Förklaring finner du i mitt twittrande (se höger kolumn). Händelsefullt är här lika med spännande och roligt.
Så här på sen söndagskväll kan det ändå vara på plats för ett par bloggtips som en avslutning på denna vecka:
1. Danny Zacharias har byggt om sin Deinde.org till en ”Resources for Biblical Studies.” Jag uppskattar Dannys bloggande, även om hans inlägg kommer alltför sällan. Kanske vi kan räkna mer frekventa inlägg i och med omläggningen. I vilket fall bygger Danny ut successivt resurserna på hemsidan, vilket är välkommet. Danny är också en hängiven macanvändare med tips för dem som vill använda sin Mac mer effektivt för bibelstudier och bibelforskning.
Andra bloggar för den som är intresserad av Mac i bibelstudier och bibelforskning kan jag föreslå Christopher Heard, Joe Weaks och naturligtvis David Lang (Accordance blog). Logos Libronix har ingen särskild blogg för sin Mac version av plattformen, men däremot en blogg för hela produktlinjen. Det skall emellertid bli intressant när den nya macversionen kommer efter att de just har släppt Logos Bible Software 4. Jag har varit involverad i att översätta Logos Bible Software 3 till svenska, så mer arbete väntar nog runt hörnet på den punkten. Ser fram emot det.
2. När jag undervisade på Korteboskolan i våras hade jag i min klass Simon Pilgrim Rosén. En härligt duktig student med ett genuint intresse för bibelteologi. Simon skiljer sig åt i ett par bemärkelser. Dels att han har en frikyrkobakgrund och är på väg över till den ortodoxa grenen inom den världsvida kristendomen, dels att han är ”lead singer” gruppen Crimson Moonlight. Musikformen som Crimson Moonlight representerar förknippas vanligtvis inte med det kristna, men för Simon finns där tydligen inga motsättningar. Jag själv dömer inte i detta, då musik är en teknik som kan användas för olika syften, goda som dåliga. Däremot vet jag med säkerhet att Crimson Moonlight inte spelar min musik 🙂
I vilket fall, Simon har startat en blogg. Så här beskriver han själv den: ”Var Hälsade!! Jag har ”äntligen” startat min blogg som länge funnits i min tanke. Den heter som sagt Skogsprästen – Holistisk Kristendom och är primärt en teologisk blogg med syfte att skapa samtal, undervisning och debatt kring livets stora frågor och mysterier… Bloggen innefattar Bibelteologi, Exegetik, Patristik, Mystik, Lyrik, Tankar kring vildmarksliv och alternativt boende samt hård och mörk musik!! Här trängs egna homilier (predikningar), dogmatiska artiklar och exegetiska arbeten jämte lyrik till kommande Crimson Moonlight plattor och berättelser ur det dagliga livet… .
Jag kan tryggt säga att Simon är inte lika farlig i verkligheten som han ser ut på bilderna i bloggen :-), men han lär nog bjuda på lite annorlunda inlägg utifrån den teologisk tradition som har blivit hans livsväg. Lycka till Simon! Jag lovar att följa dig från och till.
Den sista punkten öppnar naturligtvis upp frågan varför vissa konverterar från protestantism till annan form av kristendom. Även om jag är grundfast i den protestantiska traditionen inser jag att alla inte tänker som jag kring kristendomen. Det är tydligt att det finns inslag inom exempelvis den svenska frikyrkligheten som inte attraherar, speciellt när det kommer till gudstjänsten och synen på sakrament. För dessa personer med frikyrklig bakgrund, som konverterar till katolska kyrkan eller ortodoxa kyrkan, är den frikyrkliga ”liturgin” ytlig och i stora drag intetsägande.
Handen på hjärtat, en majoritet av dagens frikyrkokristna verkar i hög grad vara mer konsumenter än producenter av det kristna budskapet – mer trötta än pigga, mer oengagerade än engagerade. De som konverterar eller är beredda att konvertera känner sig inte delaktiga, saknar en förlorad ”mystik” i tron, upplever den protestantiska kristendomen färglös och vill mer. Sedan tror jag att den inkrypande sekulariseringen i frikyrkosammanhang också resulterar i flytt till ett mer överlåtet och radikalt sammanhang. Naturligtvis handlar det också om teologiska övertygelser, men det finns en resa bakom varje människas liv som leder till övertygelser.
The Apostolic Fathers, third edition
Med posten i fredags:
The Apostolic Fathers, Greek Texts and English Translation, 3rd edition. Edited and translated by Michael W. Holmes after the Earlier work of J. B. Lightfoot and J. R. Harmer. Baker Academic, Grand Rapids, Michigan, 2007.
Det här blir trevlig kvällsläsning. ”The Apostolic Fathers” består av den tidigaste samling kristna texter utanför Nya testamentet (70-150 e. Kr.). Så här beskrivs texterna i introduktionen:
They provide significant and often unparalleled glimpses of and insights into the life of Christians and the Christian movement during a critical transitional stage in its history. (s 3)
Att studera hur kyrkan förändrades efter det att Jesu ursprungliga apostlar hade lämnat jordelivet är egentligen inte mitt forskningsområde. Men jag är allmänt intresserad av vad som skedde med urförsamlingen under perioden som ”Apostolic Fathers” täcker. För det är under denna period som Nya testamentets ekklesia definitivt upphör att vara en ”judisk sekt”.
Men först skall jag läsa ut ”Lewis resa” av Per Olov Enquist. Förresten, om du är intresserad så har jag uppdaterat listan över böcker jag läser/arbetar med just nu.
Judisk kristendom
Jewish Christianity in the Late First and Second Centuries
Serien kommer naturligtvis inte att relatera till situationen i Sverige, men Joel Willitts har forskat kring judisk kristendom under första och andra århundradet e Kr. Det kan därför finnas en hel del att upptäcka i det material han planerar att presentera. Därför tyckte jag det var värt att nämnas.
Stefan Green 