Hem » arkeologi
Kategoriarkiv: arkeologi
Siklag
Photo by Emil Ajem, Israel Antiquities Authority
Arkeologer tror sig ha funnit den bibliska och filisteiska staden Siklag, som är associerad med Kung David i Gamla Testamentet. See 1 Sam 27:6; 30:1, 14, 26; 2 Sam 1:1; 4:10; 1 Krön 12:1; 12:20. Siklag nämns också i Jos 15:31; 19:5 och Neh 11:28.
Mer detaljer om upptäckten finns här. Artikeln bakom länken är publicerad av BAR, som också lyfter fram att inte alla arkeologer är övertygade om att platsen dit David flydde från Kung Saul är funnen.
En fin video om utgrävningarna av Siklag finns här att se.
Arkeologi är spännande
Lite humor inom ett spännande ämnesområde:
Klicka på bilden för att göra texten lite tydligare.
Vart tog förbundsarken vägen?
I samlingsvolymen Temple and Worship in Biblical Israel, diskuterar bokens redaktör John Day i en artikel vart förbundsarken tog vägen. Denna fråga har genom tiderna engagerat människor nästan lika mycket som sökandet efter Heliga Gralen. Båda föremålen har som bekant varit ämne för film och litteratur i alla möjliga varianter. Vad är egentligen fakta, är bevisen hållbara för kritisk granskning? Detta är John Days frågor när han som bibelforskare tar itu med frågan, ”Whatever Happened to the Ark of the Covenant?”
John Day har författat enligt min mening en mycket intressant och informativ artikel. Han förklarar inledningsvis att han inte känner till någon uttömmande aktuell studium om förbundsarkens öde från ett kritiskt forskningsperspektiv. Det är alltså Days ambition att i sin artikel ge läsaren åtminstone en kritisk översikt över detta ämne.
De olika synsätten och teorierna, som härstammar från antika judendomen fram till modern tid, är presenterade i Days artikel i form av en kronologisk översikt, där han börjar med den tidigaste teorin och avsluta med den senaste. Totalt beskriver och analyserar Day 12 olika teorier som är mer eller mindre spekulativa. Här följer de i den ordning som Day presenterar dem:
1. Ark hidden on Mt Gerizim in the Time of Eli or Moses
2. Ark Taken to Ethiopia in the Time of Solomon
3. Ark Removed by [pharaoh] Shishak
4. Ark Removed by Deliberate Internal Action soon after the Disruption of the United Monarchy
5. Ark Removed by Jehoash [king of Israel, c 802–782 BCE]
6. Ark Removed by Ahaz [king of Judah]
7. Ark Removed by Hezekiah [king of Judah]
8. Ark Removed by Manasseh [king of Judah]
9. Ark Removed or Hidden by Josiah [king of Judah]
10. Ark Hidden by Jeremiah [OT prophet]
11. Ark Carried Away by the Babylonians under Nebuchadrezzar
12. Ark Destroyed by the Babylonians under Nebuchadrezzar
Days slutsats är att det saknas hållbara bevis för de elva första teorierna. Bevisen är mest hållbara i förslaget att förbundsarken försvann kring exilen, att den troligtvis förstördes tillsammans med templet 586 f Kr.
Den tolfte teorin och det förslag som enligt Day är mest troligt, är i för sig det minst spännande sett från ”Hollywood” horisonten. Då finns det inte längre något att fantisera kring, inget exotiskt eller mystik kvar, inget äventyr som väntar, och ingen sensationell arkeologisk gåta att knäcka. Förbundsarken är bara borta för gott. Men även om den är förlorad, är inte bibelteologin kring förbundsarken det – vad bibeltexterna säger om Guds sätt att relatera till Guds folk, vad vi kan lära om arkens funktion i förhållande till gudstjänsten, hur Gud tillbads under Gamla testamentets tid, och vad för slags förebild den var enligt Nya testamentet.
Källhänvisning: Day, John. “Whatever Happened to the Ark of the Covenant?” Pages 250–70 in Temple and Worship in Biblical Israel. Edited by John Day. Oxford Old Testament Seminar. London; New York: T & T Clark, 2007.
Timna
På bloggen Teologiskt forum har jag publicerat en artikel som exempel på sådant som kan komma upp i en introduktionskurs, beroende på vilka frågor studenterna har. ”Templet i Timna” handlar artikeln om, och går visserligen lite djupare än vad normalt en introduktionskurs gör i enskilda frågor, men arkeologi och Bibeln kommer vi att prata om.
Timnaartikeln utgår från att uttåget från Egypten skedde på 1200-talet f Kr, eftersom de arkeologiska bevisen tycks stödja en sådan datering bäst. Men en datering till 1400-talet f Kr verkar passa den bibliska kronologin bättre. Detta är ett problem jag kanske återkommer till, men syftet med artikeln är inte att formulera ett ställningstagande i just den frågan, om uttåget skall förläggas till 1200 eller 1400 f Kr. Syftet är istället att analyserar en arkeologisk upptäckt utifrån den senare dateringen av exodus för att se vad det får för konsekvenser för förståelsen av centrala texter i 2 Moseboken om tabernaklet och guldkalven (2 Mos 32).
Så titta gärna över på Teologiskt Forum och läs om ”Templet i Timna”, något som jag i alla fall tycker är intressant.
De viktigaste bibelarkeologiska upptäckerna under 2009
Så var det tid för reflektera över de viktigaste arkeologiska fynden under 2009 som relaterar till Bibelns värld. Denna gång är det Todd Bolen som sammanställt en lista över vad han tycker är Top Discoveries of 2009.
Via länkar på Todd Bolens blogg kan du klicka vidare för mer information om varje upptäckt.
En upptäckt som jag skulle vilja lägga till listan för 2009 är Khirbet Qeiyafa inskriften. Denna inskrift var en sensation när den upptäcktes under 2009, och nu har en ny rapport (se länk) kommit med en översättning som skapar genljud kan tvinga forskare att omvärdera åldern på de gammaltestamentliga bibeltexterna.
Du som är intresserad av att åka till Israel i sommar för att delta i en arkeologisk utgrävning, så är det tid att anmäla sig. I senaste numret av Biblical Archaeology Review (Jan/Feb 2010) presenteras årets utgrävningar med kontaktuppgifter.
Ett hus från första århundradet utgrävt i Nasaret
Israel Antiquities Authority har idag rapporterat om något som tydligen aldrig skett tidigare, att man har funnit en byggnad från Jesu tid i Nasaret. Den har upptäckts bredvid Bebådelsekyrkan och är daterad till 40 f Kr – 70 e Kr.
En fullständig rapport kan du läsa här om du är intresserad. Associated Press har också skrivit om det här. Var och en får har sin åsikt vad detta kan innebära om vår kunskap om Nasaret under första århundradet, men Todd Bolen har gjort följande kommentar:
Expect a media frenzy with the timing of this story a few days ahead of Christmas. A minor sidenote: this discovery should put to rest the theory of at least person who has claimed that since Nazareth is mentioned in the first century only in the New Testament, the city did not exist at that time. It is true that Nazareth is not mentioned in Josephus and other contemporary sources, but that is only an indication of how insignificant the town was.
Se fler kommentarer på Todd Bolens BiblePlaces Blog. Det lär bli (förhoppningsvis) diskussion om detta.
Uppdatering: SvD har publicerat nyheten här.
Josefs mynten
Mynt?
Tidningen Dagen rapporterade häromdagen om Gamla egyptiska mynt med Josefs bild. Det som inte framgår i artikeln är att det finns rätt stor tveksamhet i forskarvärlden kring detta påstådda fynd. Huvudskälet är källan till informationen, dvs en egyptisk dagstidning, som sedan bland annat Jerusalem Post har reproducerat.
Om du är intresserad av att följa upp detta och bilda dig en egen uppfattning, kan du börja med BiblePlaces.com. Där finns, förutom Todd Bolens (arkeolog) egen analys och kommentarer, länkar till andra reaktioner på nyheten.
Den allmänna inställningen i bibelforskarvärlden verkar vara väntande för att få mer information och tillgång till bättre källor.
Bilden föreställer ”mynten”, och några av dem kopplas alltså enligt en egyptisk dagstidning till Josef i Bibeln. Att det skulle vara mynt ifrågasätts.
Spännande länktips
Den nedre porten – en upptäckt à la Indiana Jones
Sommaren 1987 åkte jag till Israel för första gången. Jag har i tidigare blogginlägg berättat lite om den resan. Reseprogrammet var arrangerat av Biblical Archaeology Society och syftet var att studera arkeologi och geografi. Kursen var 6 veckor lång men jag stannade ett par veckor till i landet innan jag åkte hem, bland annat efter en tur ner på Sinai halvön.
Jag har många fantastiska minne från dessa 8 veckor, inte minst från vår kursledare Dr Jim Flemings föreläsningar, oftast lokalt på de platser som undervisningen handlade om. När vi en av dagarna hade vandrat upp på Oljeberget öster om Jerusalem, utforskat området och sedan följt vägen ner mot Gyllene porten, berättade Jim bland annat om en händelse han var med om som forskarstudent i Jerusalem 1969 – hans dramatiska upptäckt av en port under nuvarande Gyllene porten!
Det Jim fick vara med om skulle kunna platsa i en Indiana Jones film. Om du är intresserad eller nyfiken på vad som hände, har jag lagt ut en artikel på Teologiskt Forum, som jag ursprungligen skrev 1991. Den återberättar Jims berättelse och de arkeologiska slutsatser vi kan dra av upptäckten.
Filmens Indiana Jones är en äventyrare och skattjägare, snarare än en arkeolog. Men det fanns verkliga förebilder till filmhjälten – framför allt Austen Henry Layard. Assyriologen Mogens Trolle Larsen har författat ett fascinerande porträtt av denne brittiske äventyraren i sin bok Sjunkna palats: Historien om upptäckten av Orienten (Symposion, 1996). Austen Henry Layard är orsaken till stora delar av Brittish Museums assyriska samlingar.
Tiden när arkeologi handlade om skattjakt är i stort sätt förbi, men ändå kan dramatiken infinna sig när nya upptäckte görs, i Jim Flemings fall helt oförväntat… .
Harrison Ford och arkeologi
Harrison Ford har för sin filmroll som äventyraren och arkeologen Indiana Jones tagit emot en utmärkelse från Archaeological Institute of America.
HOS Green 