Jesajabloggen

Hem » arkeologi

Category Archives: arkeologi

Arkeologi är spännande

Lite humor inom ett spännande ämnesområde:

Klicka på bilden för att göra texten lite tydligare.

Vart tog förbundsarken vägen?

I samlingsvolymen Temple and Worship in Biblical Israel, diskuterar bokens redaktör John Day i en artikel vart förbundsarken tog vägen. Denna fråga har genom tiderna engagerat människor nästan lika mycket som sökandet efter Heliga Gralen. Båda föremålen har som bekant varit ämne för film och litteratur i alla möjliga varianter. Vad är egentligen fakta, är bevisen hållbara för kritisk granskning? Detta är John Days frågor när han som bibelforskare tar itu med frågan, ”Whatever Happened to the Ark of the Covenant?”

John Day har författat enligt min mening en mycket intressant och informativ artikel. Han förklarar inledningsvis att han inte känner till någon uttömmande aktuell studium om förbundsarkens öde från ett kritiskt forskningsperspektiv. Det är alltså Days ambition att i sin artikel ge läsaren åtminstone en kritisk översikt över detta ämne.

De olika synsätten och teorierna, som härstammar från antika judendomen fram till modern tid, är presenterade i Days artikel i form av en kronologisk översikt, där han börjar med den tidigaste teorin och avsluta med den senaste. Totalt beskriver och analyserar Day 12 olika teorier som är mer eller mindre spekulativa. Här följer de i den ordning som Day presenterar dem:

1. Ark hidden on Mt Gerizim in the Time of Eli or Moses
2. Ark Taken to Ethiopia in the Time of Solomon
3. Ark Removed by [pharaoh] Shishak
4. Ark Removed by Deliberate Internal Action soon after the Disruption of the United Monarchy
5. Ark Removed by Jehoash [king of Israel, c 802–782 BCE]
6. Ark Removed by Ahaz [king of Judah]
7. Ark Removed by Hezekiah [king of Judah]
8. Ark Removed by Manasseh [king of Judah]
9. Ark Removed or Hidden by Josiah [king of Judah]
10. Ark Hidden by Jeremiah [OT prophet]
11. Ark Carried Away by the Babylonians under Nebuchadrezzar
12. Ark Destroyed by the Babylonians under Nebuchadrezzar

Days slutsats är att det saknas hållbara bevis för de elva första teorierna. Bevisen är mest hållbara i förslaget att förbundsarken försvann kring exilen, att den troligtvis förstördes tillsammans med templet 586 f Kr.

Den tolfte teorin och det förslag som enligt Day är mest troligt, är i för sig det minst spännande sett från ”Hollywood” horisonten. Då finns det inte längre något att fantisera kring, inget exotiskt eller mystik kvar, inget äventyr som väntar, och ingen sensationell arkeologisk gåta att knäcka. Förbundsarken är bara borta för gott. Men även om den är förlorad, är inte bibelteologin kring förbundsarken det – vad bibeltexterna säger om Guds sätt att relatera till Guds folk, vad vi kan lära om arkens funktion i förhållande till gudstjänsten, hur Gud tillbads under Gamla testamentets tid, och vad för slags förebild den var enligt Nya testamentet.

Källhänvisning: Day, John. “Whatever Happened to the Ark of the Covenant?” Pages 250–70 in Temple and Worship in Biblical Israel. Edited by John Day. Oxford Old Testament Seminar. London; New York: T & T Clark, 2007.

Timna

På bloggen Teologiskt forum har jag publicerat en artikel som exempel på sådant som kan komma upp i en introduktionskurs, beroende på vilka frågor studenterna har. ”Templet i Timna” handlar artikeln om, och går visserligen lite djupare än vad normalt en introduktionskurs gör i enskilda frågor, men arkeologi och Bibeln kommer vi att prata om.

Timnaartikeln utgår från att uttåget från Egypten skedde på 1200-talet f Kr, eftersom de arkeologiska bevisen tycks stödja en sådan datering bäst. Men en datering till 1400-talet f Kr verkar passa den bibliska kronologin bättre. Detta är ett problem jag kanske återkommer till, men syftet med artikeln är inte att formulera ett ställningstagande i just den frågan, om uttåget skall förläggas till 1200 eller 1400 f Kr. Syftet är istället att analyserar en arkeologisk upptäckt utifrån den senare dateringen av exodus för att se vad det får för konsekvenser för förståelsen av centrala texter i 2 Moseboken om tabernaklet och guldkalven (2 Mos 32).

Så titta gärna över på Teologiskt Forum och läs om ”Templet i Timna”, något som jag i alla fall tycker är intressant.

De viktigaste bibelarkeologiska upptäckerna under 2009

Så var det tid för reflektera över de viktigaste arkeologiska fynden under 2009 som relaterar till Bibelns värld. Denna gång är det Todd Bolen som sammanställt en lista över vad han tycker är Top Discoveries of 2009.

Via länkar på Todd Bolens blogg kan du klicka vidare för mer information om varje upptäckt.

En upptäckt som jag skulle vilja lägga till listan för 2009 är Khirbet Qeiyafa inskriften. Denna inskrift var en sensation när den upptäcktes under 2009, och nu har en ny rapport (se länk) kommit med en översättning som skapar genljud kan tvinga forskare att omvärdera åldern på de gammaltestamentliga bibeltexterna.

Du som är intresserad av att åka till Israel i sommar för att delta i en arkeologisk utgrävning, så är det tid att anmäla sig. I senaste numret av Biblical Archaeology Review (Jan/Feb 2010) presenteras årets utgrävningar med kontaktuppgifter.

Ett hus från första århundradet utgrävt i Nasaret

Israel Antiquities Authority har idag rapporterat om något som tydligen aldrig skett tidigare, att man har funnit en byggnad från Jesu tid i Nasaret. Den har upptäckts bredvid Bebådelsekyrkan och är daterad till 40 f Kr – 70 e Kr.

Foto: IAA

En fullständig rapport kan du läsa här om du är intresserad. Associated Press har också skrivit om det här. Var och en får har sin åsikt vad detta kan innebära om vår kunskap om Nasaret under första århundradet, men Todd Bolen har gjort följande kommentar:

Expect a media frenzy with the timing of this story a few days ahead of Christmas.  A minor sidenote: this discovery should put to rest the theory of at least person who has claimed that since Nazareth is mentioned in the first century only in the New Testament, the city did not exist at that time.  It is true that Nazareth is not mentioned in Josephus and other contemporary sources, but that is only an indication of how insignificant the town was.

Se fler kommentarer på Todd Bolens BiblePlaces Blog. Det lär bli (förhoppningsvis) diskussion om detta.

Uppdatering: SvD har publicerat nyheten här.

Josefs mynten

Mynt?

Tidningen Dagen rapporterade häromdagen om Gamla egyptiska mynt med Josefs bild. Det som inte framgår i artikeln är att det finns rätt stor  tveksamhet i forskarvärlden kring detta påstådda fynd. Huvudskälet är källan till informationen, dvs en egyptisk dagstidning, som sedan bland annat Jerusalem Post har reproducerat.

Om du är intresserad av att följa upp detta och bilda dig en egen uppfattning, kan du börja med BiblePlaces.com. Där finns, förutom Todd Bolens (arkeolog) egen analys och kommentarer, länkar till andra reaktioner på nyheten.

Den allmänna inställningen i bibelforskarvärlden verkar vara väntande för att få mer information och tillgång till bättre källor.

Bilden föreställer ”mynten”, och några av dem kopplas alltså enligt en egyptisk dagstidning till Josef i Bibeln. Att det skulle vara mynt ifrågasätts.

Spännande länktips

Här är några länktips som ni inte får missa.

The virtual Museum of Iraq

Helt fantastisk presentation och ett exempel på vad man kan göra med virtuell teknik. Hemsidan är gjord av italienare och är en guldgruva av information. Här kan du lära dig om Iraks 6000 års historia, från förhistoria fram till och med den islamiska perioden. Historiska summeringar, tidslinjer, kartor, video och beskrivningar av arkeologiska föremål presenteras i en grafiskt avancerad och mycket attraktiv virtuell värld. Om du är intresserad att veta hur det verkliga Museum of Iraq grundades kan jag rekommendera boken, Öknens drottning av Janet Wallach (Rabén Prisma, 1996). Iraks historia är mycket betydelsefull för Gamla testamentets historiska bakgrund. Jag behöver väl bara nämna, kaldeiska Ur, Assyrien och Babylon.
Jag har tidigare nämnt om denna hemsida här, men det har inte hänt så mycket sedan dess. Nu verkar projektet röra på sig igen, och nya videos finns att titta på. Min hyllning till detta projekt gäller fortfarande.
Ytterligare ett virtuellt projekt som just har påbörjats. Denna gång är det antika Karnak i Egypten. Du kan läsa mer om det här, eller se en video hur Karnak ser ut idag och hur man föreställer sig att samma plats såg ut på antikens tid. Tack till Jim West för detta tips.
Slutligen ett tips om en blog som regelbundet publicerar länkar till olika resurser för forskning inom området antika mellanöstern: AWOL – The Ancient World Online. Bland annat fick jag tipset om The virtual Museum of Iraq därifrån.
Vilka undervisningsresurser det finns på nätet! Med en projektor i klassrummet och tillgång till trådlöst internet, skapar det nya möjligheter till upplevelser av den bibliska världen. Se andra resurser på denna blogg som jag har tipsat om, genom att klicka på nyckeordet resurser i etikettlistan (se vänstra kolumnen).

Den nedre porten – en upptäckt à la Indiana Jones

Sommaren 1987 åkte jag till Israel för första gången. Jag har i tidigare blogginlägg berättat lite om den resan. Reseprogrammet var arrangerat av Biblical Archaeology Society och syftet var att studera arkeologi och geografi. Kursen var 6 veckor lång men jag stannade ett par veckor till i landet innan jag åkte hem, bland annat efter en tur ner på Sinai halvön.

Jag har många fantastiska minne från dessa 8 veckor, inte minst från vår kursledare Dr Jim Flemings föreläsningar, oftast lokalt på de platser som undervisningen handlade om. När vi en av dagarna hade vandrat upp på Oljeberget öster om Jerusalem, utforskat området och sedan följt vägen ner mot Gyllene porten, berättade Jim bland annat om en händelse han var med om som forskarstudent i Jerusalem 1969 – hans dramatiska upptäckt av en port under nuvarande Gyllene porten!

Det Jim fick vara med om skulle kunna platsa i en Indiana Jones film. Om du är intresserad eller nyfiken på vad som hände, har jag lagt ut en artikel på Teologiskt Forum, som jag ursprungligen skrev 1991. Den återberättar Jims berättelse och de arkeologiska slutsatser vi kan dra av upptäckten.

Filmens Indiana Jones är en äventyrare och skattjägare, snarare än en arkeolog. Men det fanns verkliga förebilder till filmhjälten – framför allt Austen Henry Layard. Assyriologen Mogens Trolle Larsen har författat ett fascinerande porträtt av denne brittiske äventyraren i sin bok Sjunkna palats: Historien om upptäckten av Orienten (Symposion, 1996). Austen Henry Layard är orsaken till stora delar av Brittish Museums assyriska samlingar.

Tiden när arkeologi handlade om skattjakt är i stort sätt förbi, men ändå kan dramatiken infinna sig när nya upptäckte görs, i Jim Flemings fall helt oförväntat… .

Harrison Ford och arkeologi

Harrison Ford har för sin filmroll som äventyraren och arkeologen Indiana Jones tagit emot en utmärkelse från Archaeological Institute of America.

Aren Maeir på sin sin intressanta blogg The Tell es-Safi/Gath Excavations Official (and Unofficial) weblog, har lagt ut ett videoklipp som motiverar utmärkelsen och ett annat där Harrison Ford framför sitt tack. Tydligen har många som sett Indiana Jones blivit intresserad av arkeologi och därför valt det som yrkesbana. Nu bedrivs ju naturligtvis inte modern seriös arkeologi som det framställs i dessa filmer, men verkligen roligt att de har skapat intresse för ett viktigt forskningsområde.
Harrison Ford är lite av min favoritskådis, ända sedan jag såg StarWars filmerna, och första Indiana Jones filmen början på 80-talet. Idag tycker jag att StarWars filmerna är ganska nördiga, men Indiana Jones filmerna håller fortfarande. Sedan har Ford gjort andra filmroller som jag också gillar och finner spännande.
Kanske det var Indiana Jones som också fick mig ursprungligen intresserad av biblisk arkeologi.

Hebreisk inskrift från 700-talet f Kr upptäckt

Photographic credit: Vladimir Naikhin, courtesy of the Israel Antiquities Authority.
En ny hebreisk inskrift har upptäckts i samband med utgrävningarna av Davids stad i Jerusalem, som dateras i nuläget till 700-talet f Kr. Inskriften har satt igång en intressant diskussion då de tre sista bokstäverna (översta inskriften på tavlan, trans qyh. Med vokaler uttalas det ”kiah”) i ett egennamn syns tydligt . Följande namn är bland annat föreslagna:
1. Hiskia (2 Kung 18–19)
2. Hilkia (2 Kung 18:37)
3. Amekia (?)
Eftersom enbart de tre sista bokstäverna i ett namn har bevarats, så bör man vara försiktig med spekulationer. Men eftersom stentavlan kan ha haft som syfte att högtidlighålla ett byggnadsprojekt ligger kung Hiskia nära till hands. Men som sagt, det är omöjligt att helt säkert veta tills kompletterande bevis dyker upp.
Kanske det viktigaste med fyndet är att väldigt få hebreiska inskrifter är daterade till järnåldern och det faktum att upptäckten gjordes under kontrollerade förhållande innebär att det inte kan dömas som en förfalskning.
Vill du fördjupa dig i ett möjligt sensationellt fynd, kan du läsa vidare på Higgaion eller på IAA hemsida.