Professor Avraham Biran (1909-2008) ledde bland annat utgrävningarna av Tel Dan från 1966 till 1999, ett arkeologiskt projekt som har blivit den längsta pågående utgrävningen i Israel.

Denna summering av och analys av utgrävningarna av Tel Dan baserar sig bland annat på en längre intervju som Hershel Shank gjorde med Biran i ett nummer av Biblical Archaeology Review (July/August 1987). Biran var då var ledare för “Nelson Glueck School of Biblical Archaeology” vid Hebrew Union College i Jerusalem. Vid tidpunkten för intervjun hade Biran gjort utgrävningar i Tel Dan sedan 1966 (20 år) och hade just avslutat den 19 säsongen. Det var av den anledningen som intervjun tog plats.

Staden Dan
”Dan” var en stad vid foten av Berget Hermon i den nordligaste delen av det antika Israel (Dom. 20:1; 1 Sam. 3:20). Dess antika namn var ”Lajish” eller ”Lesem” (Dom. 18:7, 29; Jos. 19:47). Domarboken säger att daniterna immigrerade till ”Lajish”; brände staden och återuppbyggde den och gav den namnet ”Dan” efter deras anfader Dan (Dom. 18:29 – 12 århundradet f.Kr).
Staden blev härjad av Ben-Hadad, kung av Syria, under det 800-talet f Kr (1 Kung 15:20; 2 Krön 16:4) men blev återtagen av Jerobeam II (2 Kung 14:25). Staden fick dela landets öde när Tiglat-Pileser och det Assyriska väldet slukade Norra riket och folket fördes utan återvändo bort i fångenskap (2 Kung 15:29).

När man vid arkeologiska utgrävningar 1976 fann en sten med inskriften “till guden som är i Dan”, bekräftade det att staden Dan var återfunnen.

Dan, en sen bronsåldersstad
Det finns en teori, att det finns få Sen Bronsålders städer i Israel, vilket då är i konflikt med den Bibliska redogörelsen angående de sociala omständigheter som existerade under Josuas intåg i Kanaan och under Domarperioden (Experterna har daterat erövringen i Josuaboken till Sen Bronsålder). Upptäckterna vid utgrävningarna i ”Dan” har i detta fall styrkt Bibelns position som en tillförlitlig historisk källa.

Man hittade (under säsongen 1985) en liten figur på en plaque som man kallar ”Dansaren från Dan”, föreställande en man, som spelar luta och dansar (Detta påminner Avraham Biran om Davids dans i 1 Krön 15:29) och är daterad till 14–13 f Kr (Sen Bronsålder). I anknytning till detta fynd hittade man också en stenläggning (Sen Bronsålder), ett golv (Sen Bronsålder), kvarlämningar av en mur och konstruktioner som tillsammans med en grav, som man kallar ”Mykenska graven” pga att innehållet bestod av Mykensk import – egeisk kultur (grekisk kultur, ca. 1400 f.Kr [Sen Bronsålder]), indikerar att där fanns en ganska stor stad under Sen Bronsålder.

Denna ”Mykenska grav”, menar Avraham Biran, representerar kulmen på den kanaanitiska kulturen just innan staden blev erövrad av israeliterna. Ovanför den nivå (=tidsålder), som denna grav representerar (Sen Bronsålder), förekommer en total förändring i den materialistiska kulturen. Plötsligt finns det en Semi-Nomadisk bofästning och man finner att det grävts massor av hålor för förråd. Dessa förändringar visar ankomsten av israeliterna och en förträngning av kanaaniterna eftersom det hebreiska folket var semi-nomadiska vid intåget i Kanaan.

Detta stödjer Bibelns historiebeskrivning, trots forskarnas tvivel, att det fanns Sen Bronsålderstäder i Kanaans land under Josuas tid och att Domarboken berättar: ”De fem männen fortsatte sin färd och kom till Lajish [Dan]. De såg att folket där levde i trygghet,…” (18:7).

Helgedomen i Dan
Upptäckterna vid utgrävningarna av Tel Dan bekräftar alltså att staden existerade under sen bronsåldertid. Men det stannar inte där, utan en hel del till har grävts fram i Dan som är intressant ur ett bibliskt perspektiv. I 1 Kung 12:26-29 byggde Jerobeam, kung i den nordiska delen av Israel (924-903 f Kr), en helgedom i Dan för att konkurrera med Templet i Jerusalem (1 Kung 12:26-29). Denna helgedom (en 18.2 m lång rektangulär konstruktion) har upptäckts med dess bamah (eller ”offerhöjd”) för kultiskt utövande.

Avraham Biran identifierar dess bamah som centrum för Jerobeams helgedom. Den består av en storslagen trappa, som leder till en stenplattform. Denna plattform var antagligen den bamah som på vilket Jerobeams guldkalv tillbads. Offerplatsen dateras till slutet av 900-talet och var i bruk fram till 700-talet, vilket innefattar perioden då Israel var delat i två kungariken (1 Kung 12–2 Kung 25; 2 Krön 10-36).

Avraham Biran misstänker att en tidig israelisk och även kanaanitisk helgedom kan vara begravd någonstans under den kultiska inhägnaden, vilket skulle förklara varför Jerobeam valde just Dan för en av hans guldkalvar. Det finns, emellertid inga spår efter den berömda guldkalven men det beror kanske på att enligt judisk tradition var guldkalven borttagen av Tiglat-Pileser (2 Kung 15:29).

Tredubbel portgång
År 1979 gjorde man en sensationell upptäckt. Man fann en välbevarad tredubbel portgång av tegel, byggd på 1700-talet f Kr (Medel Bronsåldern). Det är den tidigaste bågformade portgång som man vet om. Av någon okänd anledning begravdes porten och har därför blivit bevarad i nästan 4000 år. Denna portgång är ännu ett bevis för att det fanns en större stad med ordentlig förskansning under den kanaanitiska perioden, som hette Dan/Lajish.

Avraham Biran medger en viss förvirring angående saknandet av Sen Bronsålders befästning (vilket bl.a. ger upphov till den tidigare nämnda teorin, att erövringen i Josuaboken inte är riktigt skildrad), men föreslår att Medel Bronsålderns befästningar (vilket den ovan nämnda portgången är en del av innan den blev begravd av jord) fortsatte att försvara den kanaanitiska staden Lajish under hela den sena Bronsåldern tills daniterna erövrade staden.

Men den här porten är intressant på ett annat vis. Bibeln nämner att Abraham var ända uppe vid ”Dan” (1 Mos. 14:14). Man kan då fråga, ”var det en stad eller en myt?”. Men nu har man alltså funnit en portgång från samma tidsålder som Abraham, vilket gör det svårt att tvivla om sanningshalten i 1 Mos. 14:14.

Om Abraham representerar en historisk person, och om han kom till Dan/Lajish på 1700-talet f Kr, så har arkeologerna funnit den stad som han besökte. Är det möjligt att man har funnit den port som Abraham vandrade igenom när han antagligen besökte staden?

Växande metallindustri
Det har gjorts andra upptäckter som verkar stämma överens med Bibeln. Man har funnit olika saker (t.ex. en smältdegel) som vittnar om en växande metallindustri i Dan från Sen Bronsålder till omkring 900-talet f Kr.

Bibeln berättar att Hiram, kungen i Tyros, sände en ”konstskicklig man, rik på insikt” till Salomo för att hjälpa honom att bygga Templet i Jerusalem. Hiram talade om för Salomo att denna person (”mäster Hiram”) är ”son till en danitisk kvinna” och skicklig i att arbeta med olika metaller som exempelvis guld, silver, koppar och järn (2 Krön 2:13, 14).

Avraham Biran menar att kungen Hiram skryter om den konsterfarne mannens danitiska arv och därmed antyder en välkänd och gammal tradition om Dan/Lajish expertis inom metallbearbetningen.

I intervjun från 1987 redogörs det inte för fler upptäckter, utan samtalet går istället över till en diskussion om syftet med biblisk arkeologi. Biran menar att arkeologin varken försöker motbevisa eller bevisa Bibeln. Men vad arkeologin gör är att ge liv till bibelberättelserna. Genom de arkeologiska utgrävningar av Tel Dan har Bibelns berättelser om denna stad blivit verklighet.