Mikael Winninge från Svenska bibelsällskapet besökte exgeternas högre seminarium på Örebro teologiska högskola (ÖTH) idag. Temat var ”Översättning av Qumrantexter och Nya testamentet.”

Mikael startade med att berätta om planerna om en ny svensk översättning av Nya testamentet (Nt). Frågan blev, behövs en sådan? Mikael förklarade som svar på sin egen fråga att United Bible Society (USB) menar att en ny Nt översättning är rimlig vart trettionde år, och snart 30 år har gått sedan förra bibelöversättningen från Svenska bibelsällskapet/bibelkommissionen kom ut, dvs Nt81 som ingår i Bibel 2000.

Jag kommer väl ihåg våren och sommaren 1981, då min relativt nya kristna tro tog fart på allvar. Jag fick en av de första utgåvorna av översättningen som en gåva av en klasskompis i gymnasiet. Den var i pocketformat, men om jag minns rätt gav jag bort den och skaffade mig ganska snart en ny.

Tillbaka till seminariet. Behövs alltså en nyöversättning? Eller räcker det men revidering av Nt 81 (dvs förnyelse av språket, nya exegetiska övervägningar)? Eller är det ändå bättre att göra en helt ny översättning? I så fall, vilka kriterier och principer bör då gälla? Sådana problemställningar lyftes fram av Mikael i sitt föredrag.

Mikael redogjorde för följande möjliga översättningsprinciper att ta ställning till vid en nyöversättning:
– Olika kyrkliga tolkningstraditioner (ex Vatikanen godkände inte B2000 översättningen, ex på grund av att kristologiska perspektiv saknades i Psaltaren)
– Liturgisk användning och gudstjänstpraxis i olika kyrkor.
– Inklusivt språk (måste definieras). Göra det så öppet som möjligt.
– Alternativ till traditionell biblisk och teologisk terminologi.
– Vår tids språk (måste definieras). Att språket har förändrats så pass mycket att en ny eller rev översättning är nödvändigt.

Mikael betonade att inget är beslutat än, men inventering genomförs för att insamla synpunkter. Om det finns behov, och hur dessa behov ser ut. Det är inte ens enkelt att avgöra vad som skall översättas (med tanke på de olika tolkningstraditionerna och vad som är helig text/kanon).

Mikael kom sedan till sin andra huvudpunkt: Dödahavsrullarna (DSS).

Denna del av föredraget inleddes med att förklara värdet med dessa unika manuskript, som inte enbart består av bibeltexter. Texthistoriska frågor lyftes fram: Solomon Schechter och Damaskusrullen. Fynden av DHR är ganska utspridda och då blir kopplingen till Qumran ifrågasatt. Vad hade grottorna för funktioner där rullarna upptäcktes? Varför lade man texterna i grottorna till att börja med? Vem gjorde det?

Ja, många frågor och inga säkra svar. Den som känner till om DSS forskningen och Qumran vet hur svårt det är att veta hur det egentligen var, hur lite vi känner till när frågorna staplas på varandra. Det vi vet för säkert emellertid är att i utspridda grottor väster om Dödahavet i Israel börjades det upptäckas från 1948 och framåt det som idag betraktas som ett av de största arkeologiska fynden i modern tid. Jag har tidigare bloggat om DSS här.

Mikael kommer sedan in på det översättningsprojekt av DSS till svenska som blir klart under 2010 (våren?). Det handlar om ett urval från sektlitteraturen (inte de bibliska) som översätts med förhoppning om att de kan hjälpa oss förstå vissa aspekter av Nya testamentet bättre (ex vem Johannes döparen var, tillhörde han Qumrangruppen? Saligprisningarna i Jesu bergspredikan).

Totalt 15 översättare är involverade i arbetet, och det sista skall nu sammanställas och redigeras färdigt. Urval av följande sekteristiska texttyper översätts: Regler/Halakhah (ex. CD, 1QS, 1QSa, 4QMMT, 4Q274–278, 4QTohoroth); Liturgiska texter (ex. 1QSb, 4Q242,); Parafraserna; Exegetiska texterna (ex. 1QpHab, 1QpHah, 4Q171, 4Q174, 4Q175, 4Q252–254); Testamenten (ex. 4Q213–214); Poetiska texter (ex Tackpsalmerna, Saligprisningar); Vishetstexterna (ex. 1Q27, 4Q299); Apokalyptiska texter; Eskatologiska texter (ex. 1QM, 4QM); Kalendertexter och horoskop (ex. 4Q320, 4Q186).

Mikaels sista punkt var framtidsprojekt: Apostoliska fäderna på svenska; “make over” av Bibeln.se till en plats att hitta exegeter på (en samlingsplats), lexikon, uppslagsverk läromaterial och omfattande länklistor.

Reflektion: Att det behövs en revidering av Nt81 eller en nyöversättning av Nya testamentet är för mig ganska självklart. En del översättningsval behöver rättas till och språket uppdateras. Sedan om alla kommer att bli nöjda med en sådan utgåva är tveksamt. Svenska Folkbibeln håller också på med att revidera/översätta på nytt. Det skall bli spännande att se slutresultatet om det nu blir ett beslut om nyöversättning av Nt81 eller enbart en revidering. Att en översättning av sekteristiska texterna från Qumran är på gång, är också spännande nyheter. Man får nog betrakta det som bragd att vi får fram sådant nytt material på svenska i vårt lilla land. Framtidsprojekten som Mikael presenterade mot slutet av seminariet är också mycket intressanta – mycket positivt med satsningar på nya resurser för svenska studenter och lärare i tider när bibelvetenskapen/exegetiken upplevs som direkt hotad på våra högre utbildningsinstitutioner i vårt land.