Jesajabloggen

Hem » Jesus » Logos i Johannesprologen – 2

Logos i Johannesprologen – 2

Auto translate

Om bloggen

Välkommen hit! Mitt namn är Stefan Green och är teolog och exeget. Mer om mig kan du läsa under flikarna ovan: Om, Engagemang och Curriculum Vitae

Varför kallar jag min blog för Jesajabloggen? Jesaja var en betydelseful profet i Hebreiska Bibeln/Gamla Testamentet och har en hel bok uppkallad efter sig. Eftersom det jag skriver har ett visst fokus på Gamla Testamentet, men även sträcker sig in i Nya Testamentet, är Jesajabloggen ett passande samlingsnamn för mina publiceringar. Jesaja var en viktig bok för de tidiga kristna, och formade i hög grad deras förståelse av Jesus Kristus. Av GT-böckerna var det enbart Psaltaren som hade större inflytande än Jesaja. Sedan forskare jag i Jesaja, så det är ytterligare en anledning att kalla denna blog för Jesajabloggen.

Det du kan förvänta dig här är: en hel del exegetik, en hel del bibelteologi, men naturligtvis också om Jesaja. Bibelarkeologi tillhör också mina intressen. Däremot lovar jag att inte skriva om mig själv.

Du får gärna kommentera det jag publicerar, så att vi kan ha en dialog. Jag förbehåller mig däremot rätten att avvisa kommentarer som bedöms som respektlösa, olämpliga och som ligger utanför ämnet för denna blog.

Nyligen twittrat

Bloggarkiv

Mitt inlägg om treenigheten och Joh 1:1 har fått kommentarer som jag väljer att svara på med en serie inlägg i frågan om Ordet/Logos i Johannesprologen (1:1-18). Du kan läsa kommentarerna själva genom att klicka på länken ”kommentarer” under det ursprungliga inlägget.

Följande fråga besvaras i detta inlägg: Är det verkligen fruktbart att föra in avgörande koncept såsom ”person” och ”personlighet” i exegesen av texten, när dessa inte tillhör den johanneiska språkvärlden?

Min uppfattning är att Johannes idé med Logos i Joh 1:1 ff är att förklara för en målgrupp av läsare med olika bakgrunder att innan tidens början existerade en självständig personlighet i mycket nära relation med Gud Fadern, så nära att de i en bemärkelse vara ett och i annan bemärkelse var två identiteter (en mångfald i enheten). Valet av begreppet Logos för att förklara gudomen som den uppenbaras i och med nytt förbund och i Jesus Kristus var ett genialt grepp av Johannes för att förklara detta mysterium för sin samtid. Exegesen i detta inlägg kompletterar utläggningen i mitt ursprungliga inlägg om Joh 1:1. Om du inte har läst det inlägget ännu, rekommenderar jag att du börjar där genom att klicka här innan du läser vidare i detta inlägg.

Djupet i den sanning som Johannes vill förmedla när han använder sig av termen ”Ordet” i inledningen av sitt evangelium är inte helt lätt att förstå. Hans tankegång blir både enkel och komplicerad att följa. Att Johannes i verserna 1-5 syftar på den historiske Jesus blir klart i vers 14, och i vers 18 säger Johannes att Jesus är Gud, men det faktum att han använder sig av det grekiska ordet logos i relation till den bibliska skapelseberättelsen gör att man ändå undrar vad han egentligen vill förmedla med detta unika sätt att beskriva hur Gud blev människa i Jesus Kristus. Med andra ord, Johannes verkar dra nytta av Gamla testamentet, hellenistisk judendom och hellenistisk filosofi i syfte att förklara vem Jesus är och dennes uppdrag. Varför väljer Johannes att uttrycka sig som han gör i Joh 1:1-5, 14?

Ordets personliga karaktär förklaras av Johannes i Joh 1:1(-2) med verbet ”var” (gr en) i versens alla tre satser och prepositionen ”hos” (gr pros) i andra satsen. Bara för att orden ”person” eller ”personlighet” inte används i prologen (1:1-18) behöver det inte utesluta att Johannes skulle ha tänkt på något sådant när han formulerade sin djupsinniga inledning om vem Jesus är. Man måste komma ihåg att texten är poetisk, inte vanlig prosa. Därför uppfattar jag det som att Johannes vill förklarar att Ordet inte blev skapat (inte blev till, det ”var”) utan hade en personlig existens i förhållande till skapelsen.

Sanningen i första satsen förs över i andra satsen genom att Johannes återigen använder sig av verbet ”var” (gr en), men fördjupar sedan innebörden med gr prepositionen pros, som i Bibel2000 har översatts med ordet ”hos”. Som jag tidigare har förklarat är pros svåröversatt här då det betyder ”emot, i riktning emot”, vilket innebär att ordet ”hos” (som inte är någon dåligt översättning) inte till fullo kan fånga djupet i Johannes tankegång. Med prepositionen vill Johannes beskriva en ”ansikte mot ansikte” relation (A. T. Robertson), en aktiv relation och ett levande umgänge mellan två personligheter (MacGregor).

Andra satsen i 1:1 förklarar alltså Ordets personliga karaktär i relation till Fadern, som den samtidigt är ett med, då prepositionen också kan uppfattas som att vara hemma hos någon (Ordet var i Guds hem [jfr Luk 15:18, 20. Prep pros används i båda verserna] – B. F. C. Atkinson). Att sanningen i dessa två första satser i 1:1 är betydelsefull understryks av att Johannes upprepar dem i vers 2.

I följande inlägg i denna serie om Logos i Johannesprologen fortsätter jag att besvara de frågor som har ställts på mitt ursprungliga inlägg om Joh 1:1 och treenigheten.


4 kommentarer

  1. Anonymous skriver:

    Kul att du svarar på min fråga. Ser fram emot fortsättningen, detta gjorde mig inte övertygad även om jag förstår resonemanget. Jag tycker fortfarande att ”ordet” helt enkelt kan betyda Guds (skapande) ord/vishet utan att syfta på ett personligt väsen. Kan omöjligt se hur det grekiska verbet eimi eller prepositionen ”pros” (hos) kan avgöra frågan som du tycks mena.

    Dessutom tycker jag det känns som en anakronism att prata om ”Jesus” i dom första verserna. ”Jesus” är det namn som Marias barn fick. Från inkarnationen av Ordet i vers 14 är vi överens om att man kan tala om ”Jesus” men Joh 1 säger inte att Jesus fanns i början, utan Ordet, och att detta ord blev ”kött”.

    Dessutom tycker jag du förenklar översättningen av Joh 1:18. Här finns ju variationer i manuskripten (den enfödde guden, den enfödde sonen, den enfödde), och vilken variant man bör följa är inte självklart. Se diskussion i Metzger.

    Men det hela kanske klarnar av din fortsättning. Känner du för det får du gärna kolla in vad jag skrivit i ämnet (www.alternativ.info.se – JB 62, Krångel med treenighetsläran 2)/Jonas Lundström

  2. Stefan Green skriver:

    Och kul att du orkar läsa mina inlägg.

    Det som avgör frågan för mig är kontexten, inte enskilda ord eller uttryck. Om det bara hänger på ”var” och ”hos” håller jag med dig att frågan fortfarande är öppen vad Johannes egentligen menar. Jag borde kanske också ha diskuterat tredje satsen i Joh 1:1 igen, men jag kände att då hade det blivit mest upprepning av det ursprungliga inlägget. Men i tredje satsen blev inte Ordet Gud (skapat), utan Ordet var Gud. I mina kommande inlägg visar jag att varken vishet eller ordet var Gud i Gt eller i hellenistisk judendom. Johannes tillför alltså något nytt, samtidigt som han bejakar kontinuiteten i Skriften.

    Jag kan bara hitta en fras i inlägget som tenderar till anakronism (tack för att du uppmärksammade mig på det). Annars försöker jag följa Johannes tankegång i Joh 1, att redan i sin prolog förklara vem Jesus är.

    Risken är att inläggen blir för långa och detaljerade, därför diskuterade jag inte 1:18 så noggrant. Jag valde att bara ref till texten som det stod i B2000. Nästa inlägg får jag titta lite närmare på det.

    Som sagt, fortsättning följer men någonstans måste man sätta punkt, speciellt som det finns andra kommentarer som väntar på respons. Jag har läst ditt inlägg om treenigheten på din blogg, men ännu inte kommenterat det. Vi får se, min tid är begränsad och bloggande är ett sent kvällsnöje för mig (ca mellan 22.00-24.00) när familjen har lagt sig.

  3. Anonymous skriver:

    ok. känn ingen press från min sida, svara i mån av tid, prioriteringar och lust.
    /fred genom jesus

  4. Stefan Green skriver:

    Jag känner ingen press att jag måste svara eller kommentera. Det är bara roligt att det finns människor i vårt land som är intresserade av teologi och exegetik. Sedan ger bloggandet mig tillfälle att fördjupa mig i sådant jag finner intressant, ett bra komplement till mitt avhandlingsarbete som ibland kan vara lite mekaniskt.
    Nu skall jag gå ut och klippa gräset. Sådant måste också göras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: