Jesajabloggen

Hem » debatt » Omskärelsen och dopet

Omskärelsen och dopet

Auto translate

Om bloggen

Välkommen hit! Mitt namn är Stefan Green och är teolog och exeget. Mer om mig kan du läsa under flikarna ovan: Om, Engagemang och Curriculum Vitae

Varför kallar jag min blog för Jesajabloggen? Jesaja var en betydelseful profet i Hebreiska Bibeln/Gamla Testamentet och har en hel bok uppkallad efter sig. Eftersom det jag skriver har ett visst fokus på Gamla Testamentet, men även sträcker sig in i Nya Testamentet, är Jesajabloggen ett passande samlingsnamn för mina publiceringar. Jesaja var en viktig bok för de tidiga kristna, och formade i hög grad deras förståelse av Jesus Kristus. Av GT-böckerna var det enbart Psaltaren som hade större inflytande än Jesaja. Sedan forskare jag i Jesaja, så det är ytterligare en anledning att kalla denna blog för Jesajabloggen.

Det du kan förvänta dig här är: en hel del exegetik, en hel del bibelteologi, men naturligtvis också om Jesaja. Bibelarkeologi tillhör också mina intressen. Däremot lovar jag att inte skriva om mig själv.

Du får gärna kommentera det jag publicerar, så att vi kan ha en dialog. Jag förbehåller mig däremot rätten att avvisa kommentarer som bedöms som respektlösa, olämpliga och som ligger utanför ämnet för denna blog.

Nyligen twittrat

Mest lästa inläggen

Bloggarkiv

Nedan har jag försökt mig på att titta på texter om omskärelse utifrån en baptistisk dopsyn. En noggrannare exegetisk bearbetning av Kol 2:1-11 är egentligen nödvändig, men detta får duga tillsvidare från mig.

Det går inte att förneka att det finns en del likheter mellan omskärelsen och dopet, men de skiljer sig också åt på flera väsentliga punkter. Under det gamla förbundet blev man medlem i förbundsfolket genom ett fysiskt, externt ingrepp. Men omskärelsen var inte begränsad till människor som hade ett sant inre andligt liv, utan det var ett tecken som gavs till alla som hade blivit födda av judiska föräldrar eller som levde tillsammans med Israels folk, slavar som fria (1 Mos 17:10-13, 23; Jos 5:4). Här avviker den nytestamentliga undervisningen (se Paulus ord i Rom 2:29; 9:6), vilket gör att villkoren för medlemskap i Guds församling blir annorlunda än medlemskap i den nationella förbundsförsamlingen Israel.

Gamla testamentet ger exempel på många människor som hade en levande förbundsrelation med Gud (se också Heb 11). Omskärelsen av manskönet var sedan Abraham ett bekräftande tecken på ett förbund mellan Israels folk och Gud (1 Mos 17:11). Detta tecken var nödvändigt och påtvingat varje spädbarnspojke, som en ständig påminnelse att Gud hade utvalt dem till att bli en välsignelse för alla folk – det var Guds sätt att under den gammaltestamentliga perioden påminna folket vem de var och bevara dem från totalt avfall. Det fanns inte heller något som hindrade ”hedningar” att konvertera och leva tillsammans med det israeliska folket, och om det då var frågan om män och pojkar var de tvungna att låta sig omskäras i köttet som ett tecken på tillhörighet till Guds utvalda förbundsfolk.

Under det äldre förbundet sker alltså en fysisk omskärelse. Under nytt förbund gå det inte längre till på det sättet om man vill tillhöra Guds församling. Ett tecken är fortfarande omskärelsen, men inte längre som ett fysiskt ingrepp i spädbarnålder. Paulus säger uttryckligen i Rom 2:29; 9:6 att under nytt förbundet är inte den fysiska omskärelsen en väg in en förbundsrelation, utan det sker genom omskärelse av hjärtat, det vill säga genom tron. En biblisk teologi blir då det mönster som urexemplet Abraham illustrerar (se Rom 4, Gal 3), att tron kom före omskärelsen, inte tvärtom. Det är utifrån denna skillnad som vi också måste tolka Kol 2:1–11, som jag återkommer till nedan.

Det nya förbundet verkar alltså vara annorlunda. Nya testamentet talar inte om att församlingen utgjordes av både troende och icketroende. I den nytestamentliga församlingen är det enda som räknas en frälsande tro på Jesus Kristus, för att man andligt skall inympas i Kristi kropp. Detta sker genom att bli född på nytt på genom tron. Dopet blir då ett förbundstecken, en bekännelse att hjärtat är omskuret, det vill säga en identifiering med Kristus och ett bevis på en medveten tro på Honom. När omskärelse kopplas till den kristna tron i Nya testamentet, är det alltså inte omskärelse av köttet det syftar på utan omskärelse av hjärtat, en personlig tro som antingen erfars på ett radikalt sätt eller växer fram i en persons medvetande oavsett kön.

Paulus använder sig av typologi i Kol 2:1-11 för att beskriva innebörden i dopet. Omskärelsen och dopet har en gemensam förbundsteologi, men omskärelsen är enligt Paulus en förebild av den fullständiga sanningen om dopets innebörd och funktion i Nya testamentet. De fysiska elementen och aktiviteterna under det äldre förbundet var en “skuggan av det som skulle komma” (Kol 2:17) och att den sanna verkligheten finns i den förbundsrelation vi har i Kristus Jesus. Därför, även om pojkspädbarn omskars under det äldre förbundet behöver det inte innebära att spädbarn enligt Paulus skulle döpas, utan istället var dopet enligt Paulus för de som har en genuin tro, eftersom medlemskap i Kristi kropp är baserad på en inre andlig verklighet och inte på fysisk tillhörighet. Det kan också tilläggas att om grunden för tillhörighet i Kristi församling är de samma som grunden för tillhörighet i förbundsförsamlingen Israel, bör vi i konsekvensens namn hädanefter enbart döpa pojkar, eftersom flickor i Gamla testamentet var skonade från omskärelsens ingrepp.

I Gamla testamentet finns det berättelser om människor som hade en sann förbundsrelation med Herren (se Heb 11). De tillhörde det som bland annat Paulus beskriver som det sanna Israel, då deras hjärtan var omskuret av gudsfruktan och lydnad. Dessa människor hade både en nationell tillhörighet i köttet, men också en levande förbundsrelation med Herren, som inte var självklar trots omskärelse i köttet. Här kan man resonera att de trofasta var medvetna om att de blev omskurna som spädbarn och räknade in det i sin levande gudstro. Jag hävdar inte att det är omöjligt för Gud att acceptera ett sådant perspektiv när det överförs på dopsynen – i sin nåd är Gud mer tolerant än vad vi kan någonsin förstå. Men var kan vi utläsa ett sådant resonemang i Bibeln? Varje gång gudsfruktan beskrivs, eller där omvändelse sker, nämns inte ett ord om utförd omskärelse i tidig ålder. Det som betonas är vad som sker i hjärtats relation med Gud och de konsekvenser det bar med sig efter avgörandet.


4 kommentarer

  1. Martin W skriver:

    Jag reagerar emot att du nedtonar trosaspekten så under det gamla förbundet. Gud förväntade sig ju också under det förbundet att folket skulle vara lydigt och visa sin tro. Hur ofta förebrår han dem inte när de inte gör det? Både 5 Mos och Jeremia innehåller uppmaningar att låta den kroppsliga omskärelsen bli till en andlig ”hjärtats” omskärelse, så också på individnivå ställdes den förväntan på hebréerna. Dessutom fick ju Abraham enligt Paulus sin omskärelse ”som ett insegel på rättfärdigheten av tron” (Rom 4:11). Hos Abraham liksom i NT blev alltså omskärelsen en bekräftelseakt byggd på tron. Möjligen kan man hävda att en individualisering skett med det nya förbundet: Där den kollektiva tron betonades under det gamla ligger betoning nu vid individens eget ansvar under det nya. Men att tro var en viktig komponent i förbundet mellan Gud och Israel, om det råder det ingen tvekan.

    • Stefan Green skriver:

      Absolut var tron viktig i förbundsrelationen mellan Gud och Israel. Jag försöker nog inte i mitt inlägg säga något annorlunda. Jag lyfter också fram Abraham och Heb 11 på ett tydligt sätt för att visa att en levande förbundsrelation under det äldre förbundet vilade på tron (=gudsfruktan). Din ref till Jer handlar om nytt förbund, men att trons betydelse också var viktig under mosaiska förbundet framgår i 5 Mos som du mycket riktigt påpekar. Individualiseringen däremot skedde redan på profeternas tid, speciellt i Jesaja.

      Men poängen med mitt inlägg är inte att diskutera trons betydelsen under det äldre förbundet, utan vad det innebär när omskärelsen är kopplad till dopet i Nya testamentet. Om jag skulle ha skrivit om trons aspekter i Gamla testamentet, hade nog mitt inlägg sett lite annorlunda ut.

      Men det är bra om det påpekas otydligheter, speciellt som jag inte är helt klar med frågan om dopets teologi. Det finns många frågor kvar att besvara.

  2. Micah Fryxelius skriver:

    Det är ju mycket tydligt i NT att det finns två olika sorters dop; vattendopet(Johannes dop) och Andedopet(genom Jesus Kristus) (1 Matt 3:11) Det jag genast tänker på när jag läser texterna är att vattendopet är som omskärelsen. Det ger oss en tillhörighet till församlingen och Guds förbund med denna(1 Kor 12:13) precis som omskärelsen ger en tillhörighet till Guds folk och förbund i GT. Andedopet verkar mer dock som hjärtats omskärelse och det är detta som är avgörande för ifall vi är kristna/frälsta eller ej. Omskärelsen för barn* var för att visa på att barnen skulle tillhöra Gud och vara en del av Guds folk. Varför skulle detta fullständigt tas bort? Vattendopet är ett sätt att säga att på samma sätt som jag är en del av församlingen och Guds folk, så vill jag att mitt barn ska vara det. Varför tillhör inte detta förbund barnen? Vi bör låta barnen komma till Jesus (Luk 18:16) genom att de får ingå ett förbund med Honom.
    Eller har jag helt fel?

    * Off-topic: Det är av läkare bekräftat att omskärelsen är något som är hygieniskt bra, och att den bästa tiden för det är just åtta dagar efter födseln, som Bibeln föreslår. Jag tycker det är ett allmänt vittnesbörd om Guds nåd och omsorg i sitt förbund.

  3. Robert Ortiz skriver:

    Hej Stefan!

    Tack för dina inlägg. Jag håller med om att det finns skillnader mellan omskärelsen och det kristna dopet, dock tycker jag att du till viss del lägger kontrasterna mellan de två förbundstecknen på fel punkter. Jag anser att man inte gör Gt.s texter om omskärelsen rättvisa om man t.ex. hävdar att det saknades en andlig dimension av hjärtats omskärelse. Jag har läst en hel del bibelord om omskärelsen i Gt och jämfört dem med dopet och slagits av att det finns så oerhört många likheter! Hinner inte skriva mer nu men gå in på följande sida så får du alla bibelorden:

    http://www.wordmp3.com/files/gs/baptism.htm

    Sedan vill jag tillägga att både en baptist, Pingstvän eller Lutheran, Presbyterian tolkar bl.a. dopet utifrån förutsatta premisser om t.ex. vad är tro enligt NT? Hur kommer den till i en människa? Vad är omvändelse? Hur blir en människa frälst? Vad är arvsynd? Kan ett barn ta emot Guds rike? Hur relaterar Guds verk i frälsningen till människans omvändelse? etc…

    Jag saknar en diskussion där båda sidorna använder sig av dopet som en språngbräda till att diskutera annan teologi som faktiskt ligger till grund för vilka slutsatser man drar!

    Allt gott!

    /Robert

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: