Vad vet vi om utbildning på Bibelns tid. En historisk och social kontext är viktigt. Sedan är min tanke att titta på hur Jesus och de första kristna såg på utbildning, och specifikt på formell utbildning.
Men först måste först utbildning på Bibelns tid granskas och definieras. Bibelns tid omfattar olika världar och tidsperioder, och jag väljer att fokusera tre sådana sammanhang: Mesopotamien, Antika Israel i Gamla testamentet, och Nya testamentes värld (grekisk-romerska perioden). Först ut är Mesopotamien.
Mesopotamien
Utbildning utvecklades tidigt i Mesopotamien med syfte att träna skriftlärda. En allmän bild av dessa skolor går nämligen att rekonstruera. Det är de arkeologiska kvarlämningarna som är den huvudsakliga källan till vår förståelse av mesopotamiska skolor och dess skolliv.
Det man har hittat är undervisningsmaterial som exempelvis manualer, övningar där varje lista ägnas åt specifika ämnen (ex. fåglar, fiskar, träd, boskap), glosor, och ordböcker för översättning från sumeriska till ackadiska. Det finns också anteckningar från lärarens undervisning i form av kommentarer. Lertavlor av olika slag användes, men en typisk sådan var rund som passade studentens hand, på vilket de gjorde sina övningar.
Skolregler fanns det även på den tiden, för olika aktiviteter och disciplin. Eleverna fick en hel del stryk av lärarna och förhören var stränga (en pedagogisk modell jag inte rekommenderar). Dialog användes i undervisningen, vilket visar att dialogen inte är en modern pedagogisk metod, utan det förekom också i skolans värld i Mesopotamien. Dialogen nämligen var en traditionell undervisningsmetod som användes både som en utlärningsmetod och förhörsmetod.
Skolövningar har hittats i stort sätt alla arkeologiska utgrävningar som producerat lertavlor (Ur, Nippur, Isin, Uruk, Girsu, Adab, Sippar, Babylon, etc), men inga större byggnader för undervisning har identifierats med säkerhet. Kvarlämningar har endast hittats i stora allmänna byggnader med flera funktioner. Exempelvis blev en blivande skriftlärd för administrativa uppgifter utbildad i det administrativa centret eller i det kungliga palatsets förgårdar (sittande på marken med sand framför sig där läraren skrev ner uppgifter).
Hur gick då undervisningen till i Mesopotamien? Upprepning genom skrivande och uppläsning av ordlistor var det vanliga. Det handlade väldigt mycket om att memorera texter. Eleverna fick också lära sig göra lertavlor och sedan skriva kilskrift på dem. Skrivövningar var som sagt mycket vanliga. Man fick också lära sig att musikaliskt återge vissa texter. Eleverna spenderade 24 dagar/månaden i skolan.
Skolpersonalen bestod av en rektor som kallades för ”skolfadern” och tillhörde “mästarna”. Sedan fanns det övervakare, s.k. “store bror” (instruktörer).
Det finns ingen information om hur lång utbildningen var, och i vilken ålder som pojkarna för första gången skickades till skolan. Inga texter omnämner flickelever, även om man har hittat lertavor signerade av kvinnor. Det måste ha funnits kvinnliga studenter då det fanns ett fåtal kvinnliga skriftlärda.
Läs- och skrivkunnigheten? Det är omöjligt att beräkna hur hög läs- och skrivkunnigheten var, men kunskapen var mest vanlig i den övre samhällsklassen. Bra skolor söktes emellertid ivrigt och barn skickades ibland till andra städer för sin utbildning.
Hej Stefan!
Detta kan bli en intressant serie att följa.
En fråga gällande det första inlägget: du karaktäriserar kort hur denna formella utbildning gick till. I slutändan skulle det tydligen komma ut ”skriftlärda”. Vilka var de? Är det en teknisk term eller endast en allmän benämning på människor som kunde skriva & läsa? Knappast de som vi känner till från NT?
GillaGilla