Jesajabloggen

Hem » debatt » Klimatengagemang och kristen

Klimatengagemang och kristen

Auto translate

Om bloggen

Välkommen hit! Mitt namn är Stefan Green och är teolog och exeget. Mer om mig kan du läsa under flikarna ovan: Om, Engagemang och Curriculum Vitae

Varför kallar jag min blog för Jesajabloggen? Jesaja var en betydelseful profet i Hebreiska Bibeln/Gamla Testamentet och har en hel bok uppkallad efter sig. Eftersom det jag skriver har ett visst fokus på Gamla Testamentet, men även sträcker sig in i Nya Testamentet, är Jesajabloggen ett passande samlingsnamn för mina publiceringar. Jesaja var en viktig bok för de tidiga kristna, och formade i hög grad deras förståelse av Jesus Kristus. Av GT-böckerna var det enbart Psaltaren som hade större inflytande än Jesaja. Sedan forskare jag i Jesaja, så det är ytterligare en anledning att kalla denna blog för Jesajabloggen.

Det du kan förvänta dig här är: en hel del exegetik, en hel del bibelteologi, men naturligtvis också om Jesaja. Bibelarkeologi tillhör också mina intressen. Däremot lovar jag att inte skriva om mig själv.

Du får gärna kommentera det jag publicerar, så att vi kan ha en dialog. Jag förbehåller mig däremot rätten att avvisa kommentarer som bedöms som respektlösa, olämpliga och som ligger utanför ämnet för denna blog.

Nyligen twittrat

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Bloggarkiv

I både den kristna och sekulära pressen har det diskuterats hur demonstranterna under klimatkonferensen i Köpenhamn har behandlats av polisen. På några kristna bloggar har det ifrågasatts om kristna skall överhuvudtaget vara engagerade i sådant. Detta inlägg är inte ämnat att ta ett politiskt ställningstagande om polisens agerande, men frågan om kristna skall ha ett klimatengagemang eller inte har jag funderat över. Bibelteologiskt ser jag faktiskt inga problem med att kristna deltar i demonstrationståg för ett bättre klimat eller på annat sätt lever på ett sådant sätt att vår miljö gynnas. Det borde faktiskt vara självklart.

Redan i den ursprungliga skapelseordningen (1 Mos 1–2) fick människan ett ansvar att ta hand om jorden. Ett av människans ansvarsområden under det jag benämner skapelseförbundet var nämligen arbetet. Någon behövdes för att bruka jorden (1 Mos 2:5–7), och när Gud hade skapat människan placerade han henne i Edens lustgård för odla och bevara den (1 Mos 2:15). Att människan skulle arbeta gav henne däremot inte rätten att exploatera och bedriva rovdrift. Istället skulle människan på ett klokt sätt förvalta jorden genom att arbeta för sitt uppehälle. Att ”odla” eller ”bruka” jorden innebär även att betjäna och sköta om den. Uppmaningen att ”vårda” eller ”bevara” jorden betyder i grundtexten ”att vaka” eller ”hålla vakt över något” för att det inte skall förstöras. Jorden är människans hem och dess frukter är en förutsättning för hennes existens. Tanken var inte att detta hem eller företag skulle drivas med vinstintressen till vilket pris som helst, utan jorden var ämnad att betjäna människan och människan skulle i sin tur betjäna den. Här har vi en viktig biblisk tanke som Gud vill skall genomsyra alla former av relationer, men synden har orsakat att andra intressen har kommit i vägen.

Att människan också beskrivs i 1 Mos 1:26–28 som skapad till Guds avbild påverkar också hennes förhållande till jorden. Kontexten visar att frasen ”till Guds avbild” refererar inte bara till en moralisk/andlig likhet och jämlikhet, utan också till funktion och roll. Det indikeras att människan skapades för att vara Guds representant på jorden – liksom ett barn representerar sina föräldrar. Således syftar “avbild” inte bara på den mänskliga naturen, utan också på människans sociala roll, bestående av man och kvinna. Denna roll innebär att människan inte är en autonom varelse som kan göra som hon vill, utan hon har ett ansvar att lägga under sig skapelsen på ett sådant sätt att Guds makt över jorden manifesteras med omsorg och rättvisa. Varför har då denna text istället blivit ett hot mot jordens resurser och överlevnad? För att människan som syndare inte alltid agerar utifrån vad som är Guds omsorg och rättvisa, hon agerar inte alltid som skapad till Guds avbild! (med en moralisk, andlig och jämlik utgångspunkt).

Men detta var ju innan syndafallet! Nu är situationen annorlunda och vi som kristna skall inte vara engagerade i sådant. Det är missionsbefallningen i Matt 28:19–20 som vi skall uppfylla. Denna förgängliga och syndiga jord och himmel skall ju brinna upp, bytas ut mot något nytt och oförgängligt! Så kan motargumenten lyda. Men som jag nämnde ovan kan Guds vilja, och de ansvarsuppgifter människan fick, förklaras som ett skapelseförbund. I Jer 31 och 33 är det förutsagda ”Nytt förbund” förankrat i detta skapelseförbund. För att summera ett ganska långt resonemang, så är skapelseförbundet Guds vilja från början till slut och ”Nytt förbund” det som Nya testamentet handlar om, som Gud genom Kristus Jesus har slutit med människan. Begreppet ”nytt” måste också i sitt bibliska sammanhang betyda ”förnyat”. Att ”nytt” har innebörden ”att byta ut” är ett synsätt som mer hör hemma i vårt västerländska slösarisamhälle.

Psalm 19:2–7 är en lovsång till Gud Skaparen, som inleds med orden: ”Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk.” Men om vi kristna fortsätter att leva på ett sådant sätt att harmonin, rytmen och skönheten i skapelsen rubbas och bryts ner, vad kan vi då peka på som vittnar om en god Gud? Hur vi lever våra liv i harmoni med det människan är satta att förvalta är en del av vittnesbördet om Kristus Jesus. Och det är här som missionsbefallningen kommer in i resonemanget.

Nu anser jag att kristna bör leva ett sunt miljöriktigt liv oavsett missionsbefallningen, av skäl jag redan har tagit upp ovan. Men eftersom Matt 28:19–20 talar om vad det kristna uppdraget är bör det tas på allvar. Befallningen i denna text säger inte exakt hur uppdraget skall utföras, förutom att vi skall gå ut och göra alla till Kristi lärjungar. Men om kristna har en arrogant inställning till jordens klimat och därmed till de villkor som gäller för ett rättvist liv för alla, kommer detta uppdrag att misslyckas. Vi lever i en tid när inställningen till klimatfrågor mer än någonsin är en förtroendefråga. Tar inte kristna klimathotet på allvar, blir det väsentligt svårare att argumentera för varför omvärlden bör ta till sig det kristna budskapet.

Uppdatering: artikeln har lätt redigerats, speciellt inledningen, och på uppmuntran av Henrik Engholm parallellpublicerats i Teologiskt forum.


5 kommentarer

  1. Henrik Engholm skriver:

    Bra skrivet. Jag tycker du skulle kunna parallellpublicera detta på TF!

    Passar på att önska God Jul!

  2. Stefan skriver:

    Ett mycket väl genomfört resonemang!

    Jag håller med om det allra mesta. det hindrar inte att jag har två funderingar som gör det hela litet svårt. Den ena är att erfarenheterna säger att om man gör något, om än aldrig så godhjärtat, av fel anledning (med fel analys / bakgrund / förståelse), tenderar målen att bli mindre lyckade, och det man åstadkommer stundom rent katastrofalt. Det pekar på ett stort ansvar att ta reda på och undersöka vad som verkligen försiggår.

    För mig vore det t.ex. en stor katastrof om vi skulle ägna omfattande resurser åt något som dels inte har avsedd påverkan på det som avses (klimatet), dels gynnar de redan resursstarka (t.ex. korrupta ledare och västerlänningar som får ännu en ursäkt för att köpa nya modeller av sina konsumtionsartiklar), och dessutom tränger undan bokstavligen livsviktiga insatser för mljö och övriga livsvillkor bland resurssvaga människor.

    Den andra funderingen kanske är helt off topic. Det är att en del av engagemanget kring klimatfrågorna bär alla spår av att vara en religion. Det handlar om tro, det berör människor väldigt djupt, de som tvivlar uppfattas som dödligt farliga et.c. När jag går igenom det hela finner jag att skiljelinjerna alra djupast går på ett för mig från början något oväntat ställe.

    Det skulle kunna vara så att de värden som är hotade är hela vår världsbild, och den livsstil som vi kan bygga utifrån detta. Det skulle kunna handla om frågan om det ytterst är så att Gud styr och upprätthåller skapelsen, eller om den ”bara finns där”. I det förra fallet kan man förfalla till fatalism, eller säga att man är delaktig i den och ansvarig inför Gud. I det senare kan man som en extrem säga att människan är naturens fiende, och som en annan se att människan skaffat sig en svårhanterlig makt över hela naturen. I båda fallen ligger det i centrum att människan bestämmer själv och på egen hand. Det klingar annars något oroväckande bekant över den senare hållningen. I början av bibeln säger ormen till Eva att de som äter av frukten skall bli som gudar.

    Jag har inga enkla svar på vad som är rätt eller fel när det gäller prioriteringar i miljörelaterade frågeställningar, men jag anar en djupare konflikt. När vi nu närmar oss Jul, då vi firar att Gud blev människa, att han delar våra villkor, och att han konkret inom sig, i sin mänskliga natur, delar våra erfarenheter och villkor, kan det vara värt en tanke vilka våra djupare motiv egentligen är.

    Med denna fundering vill jag tacka för många intressanta poster, och önska en angenäm och fridfull helg!

    • Stefan Green skriver:

      Hej Stefan

      Ber om ursäkt att jag inte har svarat på din kommentar tidigare.

      Jag håller helt med om att som kristen bör man veta vad man håller på med och aldrig förhålla sig okritisk till fenomen i samhället. Ett engagemang i klimatfrågor måste utgår från en teistisk grundsyn och att det handlar om samhällskritik.

      Off topic är du nog inte när du beskriver vissa människors klimatengagemang som religion. Jag skulle vilja säga att den teistiska världsbilden är definitivt hotad, inte minst på grund av stark påverkan av exempelvis film. En grundmurad teistisk grundhållning till skapelsen riskerar däremot i mycket mindre grad hamnar fel och ändå uppmana till ett ansvarsfullt liv som vittnar om Guds kärlek och trofast.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: